Nurmo, tidigare kommun i Södra Österbotten, införlivades jämte Ylistaro med Seinäjoki vid ingången av 2009. Vid kommunsammanslagningen var Nurmo kommuns areal 347 km2 och invånarantal 12 677 (2008).
Nurmo är i s. relativt höglänt och kuperat, sluttar mot n. och bildar särskilt v. om Nurmonjoki, en biälv till Lappo å, ett slättland uppfyllt av vidsträckta torvmossar. Sådana påträffas även n. om järnvägen Seinäjoki-Haapamäki. Bebyggelsen är tätast i ådalen; bland samhällen märks centraltätorten (2 910 inv. 2004) och Hyllykallio (5 700 inv. 2004), en snabbt växande förort, samt flera mindre byar, bl.a. Koura (430 inv. 2002) och Alapää (650 inv. 2002). Nurmo har under det senaste kvartsseklet haft en snabb befolkningstillväxt, tack vare närheten till Seinäjoki. Den största arbetsgivaren är Atria Oyj:s livsmedelsindustrier, som sysselsätter ca 1 700 personer (2004). Av sevärdheter kan nämnas en nationell brottarstaty (E. Räsänen, 1984) och ett minnesmärke över mästarbrottaren Kustaa Pihlajamäki (E.A. Lagerstedt, 1954), som föddes i Nurmo i början av 1900-talet. Den forna kommunen har även frambringat flera andra framgångsrika brottare.
Nurmo blev kapell under Lappo 1816 och bildade egen församling 1879. Träkyrka, uppförd 1778.(A. Luukko m.fl., Nurmon historia, 3 bd 1983-94; Nurmon kirja, red. V. Kivisaari, 1974)
Nurmo är i s. relativt höglänt och kuperat, sluttar mot n. och bildar särskilt v. om Nurmonjoki, en biälv till Lappo å, ett slättland uppfyllt av vidsträckta torvmossar. Sådana påträffas även n. om järnvägen Seinäjoki-Haapamäki. Bebyggelsen är tätast i ådalen; bland samhällen märks centraltätorten (2 910 inv. 2004) och Hyllykallio (5 700 inv. 2004), en snabbt växande förort, samt flera mindre byar, bl.a. Koura (430 inv. 2002) och Alapää (650 inv. 2002). Nurmo har under det senaste kvartsseklet haft en snabb befolkningstillväxt, tack vare närheten till Seinäjoki. Den största arbetsgivaren är Atria Oyj:s livsmedelsindustrier, som sysselsätter ca 1 700 personer (2004). Av sevärdheter kan nämnas en nationell brottarstaty (E. Räsänen, 1984) och ett minnesmärke över mästarbrottaren Kustaa Pihlajamäki (E.A. Lagerstedt, 1954), som föddes i Nurmo i början av 1900-talet. Den forna kommunen har även frambringat flera andra framgångsrika brottare.
Nurmo blev kapell under Lappo 1816 och bildade egen församling 1879. Träkyrka, uppförd 1778.(A. Luukko m.fl., Nurmon historia, 3 bd 1983-94; Nurmon kirja, red. V. Kivisaari, 1974)
Karta: Arttu Paarlahri.
Nurmo. Kommunvapnet, som var i bruk till 2009, är formgivet av Ahti Hammar. Den gröna färgen anspelar på jordbruket, städet och de fyra bjällrorna åter på socknens smeder och de bjällror dessa av tradition framställde i äldre tider. Bildkälla: Finl.kommunförbund.