Östra Nyland, f.d. dagstidning
Östra Nyland, fi. Itä-Uusimaa, tidigare landskap i s. Finland, upprättades genom statsrådsbeslut 1998 och indrogs vid ingången av 2011, då det införlivades med landskapet Nyland. Ö. omfattade ö. delen av det historiska landskapet Nyland, sju kommuner fördelade på två ekonomiska regioner, nämligen Borgå och Lovisa. Före Liljendal, Pernå och Strömfors gick samman med Lovisa stad 2010, var kommunerna i Ö. 10 till antalet. Ö. Östra Nylands förbund (fi. Itä-Uudenmaan liitto) som administrerade landskapet, hade säte i Borgå. Ö:s areal var 2009 2 702 km2, invånarantalet 93 966 inv., varav 33 % svenskspråkiga. Näringsstrukturen 2002 var jord- och skogsbruk 4,2 %, industri 29,8 %, service 64,5 %.
Landskapet i området får sin prägel av växlingen mellan ådalsbygderna kring de talrika åarna, som upprinner på Salpausselkäs sydsluttning, och de skogs- och moränmarker som bildar vattendelare mellan dem. Större sammanhängande bergsbygder finns i områdets centrala partier, där det även förekommer sjöar i större antal i den annars tämligen sjöfattiga regionen. En vitt utbredd, försumpad terräng påträffas i n.o., invid Kymmene älv, som bildar en naturlig gräns mot ö. Vidsträckta slätter finns bl.a. vid Tessjö å i Lappträsk och vid Sibbo kyrkby. Kusten är rikt utbildad med djupt inskurna vikar, i vilka de trögt flytande vattendragen mynnar, och kantas av en skärgård med flera stora öar, bl.a. Pörtö, Emsalö, Pellinge, Sarvsalö, Kejvsalö och Gäddbergsö-Vaahterapää. Längst ute i havet ligger bl.a. fyröarna Söderskär och Kalbådagrund samt Orrengrund.
Vissa delar av det ursprungligen starkt jordbruksdominerade Ö. (stora herrgårdar finns särskilt i Pernå och Borgå) genomgick på 1960-t. en snabb industrialiseringsprocess. I detta sammanhang märks särskilt de petrokemiska industrierna i Sköldvik, som är ett av landets och Nordens största centra för den kemiska industrin. Den äldre industrin var huvudsakligen baserad på förädling av skogsprodukter; sågar och träsliperier uppkom tidigt vid forsarna i Kymmene älv och Forsby å. Flera av dessa anläggningar har numera en annan produktionsinriktning än den ursprungliga. Detta gäller även Strömfors bruk, som har områdets äldsta industritraditioner; de går tillbaka till slutet av 1600-t. På 1800-t. gick Ö. i spetsen för osttillverkningen i Finland (ost).
Två kärnreaktorer byggdes på 1970-t. i Lovisa, vars näringsliv härigenom fick en kraftig stimulans. Under de senaste decennierna har Sibbo och Borgå alltmer kommit att beröras av utvecklingen inom den expanderande huvudstadsregionen. Landsändans huvudort är sedan gammalt Borgå, som även har en omfattande grafisk industri med anor från sent 1800-t. Också båtbyggeriet är av gammalt datum i Borgåtrakten (se t.ex. Kråkö). Viktiga hamnar finns i Sköldvik och Lovisa. Kustsjöfarten (bl.a. skeppning av sand till Hfrs) hade länge en viss lokal betydelse.
Den svenska regionradion för Ö. (idag Radio Vega Östnyland) inledde sina sändningar 1967 i Borgå. I Ö. utkommer två svenska (Borgåbladet och Östra Nyland) och en finsk dagstidning (Uusimaa). - Beträffande områdets historia, se även Nyland. (H. Gustafson, Seglation och skutbygge i Ö., 1999; J. Grönqvist, Skutor och skeppare: från Sibbo i väst till Pernå i öst, 2000; Östnyylensk lesanbook: dialekter från Ö., red. D. Forsas m.fl., 2005)
Östra Nyland. Kartan visar landskapet före 2010, då kommunerna Liljendal, Pernå och Strömfors gick samman med Lovisa stad. Karta: Arttu Paarlahti.
De månghundraåriga strandbodarna vid Borgå å är ett välkänt blickfång. Det sägs att de rödmyllades inför ett besök av Gustav III. Foto: Peter Sandberg.