Pernå, fi. Pernaja, församling och f.d. kommun i Östra Nyland mellan Borgå och Lovisa, Södra Finland. Kommunen sammanslogs vid ingången av 2010 med Lovisa stad samt Strömfors och Liljendal kommuner. Vid kommunsammanslagningen var Pernå kommuns areal 418 km2 och invånarantal 3 944 (2008).
Pernå består av en remsa land på båda sidor av den djupt inträngande Storpernåviken, som ställvis har flodliknande partier och är känd för sitt rika fågelliv. I viken utfaller Forsby å, som rinner från Pyhäjärvi i Artsjö. I v. skär Lillpernåviken in i fastlandet, men dess stränder tillhör till största delen Borgå. Inom den vidsträckta skärgården märks de stora öarna Kejvsalö och Sarvsalö; Pernås sammanlagda strandlinje är ca 600 km. Inåt land finns kuperad mark där sandåsar, enstaka höjder och berg omväxlar med dalgångar och slätter. I n. (delvis i Liljendal) utbreder sig en för nyländska förhållanden ovanligt stor mosse. Bland byarna märks Pernå kyrkby (460 inv. 2000). Pernå är rikare på gods och herresäten än någon annan kommun i landet; bl.a. märks brukssamhällena Forsby och Isnäs samt Malmgård, Näse, Sarvlax, Sjögård, Tervik, Tetom och Tjusterby.
I Pernå arbetar sedan 1905 Östra Nylands folkhögskola, länge även känd som Kuggomskolan, vid vilken 1911 inrättades en avdelning för skärgårdsungdom, sedermera utvidgad till fiskarskola; den ombildades 1978 till Pernå skärgårdsskola, som ger teoretisk och praktisk undervisning i bl.a. båtbygge. Kuggomskolan heter sedan augusti 2008 Axxell, Kuggom och är en del av yrkesinstitutet Axxell som ägs av Axxell Utbildning Ab. Ett viktigt inslag i bygdens kulturella liv är Lurens sommarteater, som gett föreställningar sedan 1960-t. Av i socknen födda märkesmän kan nämnas Mikael Agricola, vars forna hemgård i Torsby sedan 1959 pryds av en minnessten, ursprungligen rest 1914 vid kyrkan. På kyrkbacken står i stället en kopia av reformatorns minnesstod i Viborg (E. Wikström, 1908).
Pernå församling, en av de äldsta i Nyland, är sannolikt grundlagd på 1200-t. Ursprungligen omfattade den även Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Strömfors och Pyttis. Den omtalas 1340 som kapell under Borgå och lydde 1351-1417 under Padis kloster i Estland, varifrån en viss invandring till skärgården i Pernå ägde rum i mitten av 1700-talet. Kyrkan, tillägnad S:t Mikael, är byggd av gråsten på 1430-t. I Pernå ägde de första allvarligare sammandrabbningarna rum under 1808-09 års krig. Ryssarna angrep 24/2 1808 svenska posteringar vid Forsby och Kuuskoski, som måste uppges efter hårda strider. I slutet av 1940-talet fanns planer på att inrätta en separat finskspråkig kommun ( Merikoivistoprojektet) inom Pernå för fiskare som förflyttats från Björkö på Karelska näset. (O. Sirén, Pernå sockens historia, 6 bd, 1956-99; S. Boman, Kabböle-ester, en minoritet i minoriteten, 1992; K. Stenstrand, En ö mitt i ett sekel: skol- och skärgårdsliv i Kejfsalö skärgård 1945-1958, 2004)
Pernå består av en remsa land på båda sidor av den djupt inträngande Storpernåviken, som ställvis har flodliknande partier och är känd för sitt rika fågelliv. I viken utfaller Forsby å, som rinner från Pyhäjärvi i Artsjö. I v. skär Lillpernåviken in i fastlandet, men dess stränder tillhör till största delen Borgå. Inom den vidsträckta skärgården märks de stora öarna Kejvsalö och Sarvsalö; Pernås sammanlagda strandlinje är ca 600 km. Inåt land finns kuperad mark där sandåsar, enstaka höjder och berg omväxlar med dalgångar och slätter. I n. (delvis i Liljendal) utbreder sig en för nyländska förhållanden ovanligt stor mosse. Bland byarna märks Pernå kyrkby (460 inv. 2000). Pernå är rikare på gods och herresäten än någon annan kommun i landet; bl.a. märks brukssamhällena Forsby och Isnäs samt Malmgård, Näse, Sarvlax, Sjögård, Tervik, Tetom och Tjusterby.
I Pernå arbetar sedan 1905 Östra Nylands folkhögskola, länge även känd som Kuggomskolan, vid vilken 1911 inrättades en avdelning för skärgårdsungdom, sedermera utvidgad till fiskarskola; den ombildades 1978 till Pernå skärgårdsskola, som ger teoretisk och praktisk undervisning i bl.a. båtbygge. Kuggomskolan heter sedan augusti 2008 Axxell, Kuggom och är en del av yrkesinstitutet Axxell som ägs av Axxell Utbildning Ab. Ett viktigt inslag i bygdens kulturella liv är Lurens sommarteater, som gett föreställningar sedan 1960-t. Av i socknen födda märkesmän kan nämnas Mikael Agricola, vars forna hemgård i Torsby sedan 1959 pryds av en minnessten, ursprungligen rest 1914 vid kyrkan. På kyrkbacken står i stället en kopia av reformatorns minnesstod i Viborg (E. Wikström, 1908).
Pernå församling, en av de äldsta i Nyland, är sannolikt grundlagd på 1200-t. Ursprungligen omfattade den även Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Strömfors och Pyttis. Den omtalas 1340 som kapell under Borgå och lydde 1351-1417 under Padis kloster i Estland, varifrån en viss invandring till skärgården i Pernå ägde rum i mitten av 1700-talet. Kyrkan, tillägnad S:t Mikael, är byggd av gråsten på 1430-t. I Pernå ägde de första allvarligare sammandrabbningarna rum under 1808-09 års krig. Ryssarna angrep 24/2 1808 svenska posteringar vid Forsby och Kuuskoski, som måste uppges efter hårda strider. I slutet av 1940-talet fanns planer på att inrätta en separat finskspråkig kommun ( Merikoivistoprojektet) inom Pernå för fiskare som förflyttats från Björkö på Karelska näset. (O. Sirén, Pernå sockens historia, 6 bd, 1956-99; S. Boman, Kabböle-ester, en minoritet i minoriteten, 1992; K. Stenstrand, En ö mitt i ett sekel: skol- och skärgårdsliv i Kejfsalö skärgård 1945-1958, 2004)
Pernå. Kommunens område fram till 2010 då Stor-Lovisa bildades.Karta: Arttu Paarlahti.
Pernå medeltida gråstenskyrka har S:t Mikael som skyddspatron, men ursprungligen ställdes kyrkan under både S:t Eriks och S:t Mikaels beskydd. Kyrkans glasmålningar bär Lennart Segerstråles signatur. Foto: Sakari Niemi.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.