Otnäs

Otnäs, fi. Otaniemi, udde på s.v. stranden av Bredviken i Esbo, ca 10 km från Helsingfors centrum, ingår i Hagalunds storområde. Otnäs rusthåll, som bildades kring 1630 av hemmanen i Otnäs och Björnvik byar (dessa överfördes i slutet av 1600-talet från Helsinge till Esbo), ägdes på 1700- o. 1800-talen bl.a. av släkterna von Numers och Sinebrychoff. Det övertogs 1927 av ett bolag, Ab Otnäs gård, där aktiemajoriteten under 1930-talet förvärvades av Kansallis-Osake-Pankki, som 1949 sålde området till Tekniska högskolan. Utbyggandet av Otnäs inleddes på 1950-talet enligt en principplan av Alvar Aalto, som även projekterade Tekniska högskolans huvudbyggnad (1964) och dess bibliotek. Teknologbyn med studentbostäder invigdes 1952, och 1965 flyttade Tekniska högskolan i sin helhet till Otnäs från Helsingfors. Där befinner sig vidare bl.a. Statens tekniska forskningscentral och Geologiska forskningscentralen. Se även Kägelviken.

Otnäs är sedan millennieskiftet landets största universitetscampus och Nordeuropas största teknologicentrum med ca 300 företag, som sysselsätter inemot 4 000 anställda; därtill kommer ca 6 000 personer som arbetar vid olika forskningsinstitutioner. Inom bebyggelsen märks utbildningscentralen Dipoli (R. Pietilä, 1966), Otnäs kapell (H. & K. Sirén, 1957), som brann 1976 men återuppbyggdes, och teknologicentret Innopoli (K. Löfström, 1991, 2002). (I. Harki, Otaniemi oli - teekkarikylä tehtiin, 1977)