Paasio, Rafael

Paasio, Kustaa Rafael (f. 6/6 1903 Uskela, d. 17/3 1980 Åbo), tidningsman och politiker, far till Pertti Paasio. Han arbetade ursprungligen som typograf och kom genom den socialdemokratiska ungdomsrörelsen in på journalistbanan; åren 1942-62 var han chefredaktör för Turun Päivälehti i Åbo. Han var riksdagsman 1948-75 och beklädde 1949-66 den viktiga posten som ordförande i utrikesutskottet samt var 1966 och 1970-72 riksdagens talman.

I regeringen satt Paasio som biträdande socialminister 1951 och 1958. Han valdes 1963 till ordförande i socialdemokratiska partiet (efter Väinö Tanner) som representant för en moderat, medlande linje, och lyckades småningom ena det splittrade partiet. Efter valsegern 1966 var Paasio fram till presidentvalet 1968 statsminister i den s.k. folkfrontsregeringen. Ett visst missnöje med Paasio inom partiet (man talade bl.a. om försuttna möjligheter i förbindelserna med Moskva) ledde till att han 1968 ställdes inför valet att fortsätta antingen som statsminister eller som partiledare. Det "gamla gardet" från Väinö Tanners och Väinö Leskinens dagar försökte genom denna manöver återta kontrollen över partiet. P. valde emellertid partiledarposten och innehade den fram till 1975; var 1972 statsminister i en socialdemokratisk minoritetsregering. Paasios memoarer, Kun aika on kypsä, utgavs postumt 1980.

Finlands regeringar sedan 1917