Paltamo, kommun (gammalt sv. namn Paldamo) i Kajanaland 20 km n. om Kajana, Norra Finlands region. Areal 919 km2, invånare 3 807 (2011).
P. utbreder sig på nordöstra stranden av Ule träsk. Terrängen består företrädesvis av moränmarker och kärr. Bland talrika sjöar märks den mångförgrenade Kivesjärvi i kommunens v. del. Trakten mellan Kivesjärvi och den breda älven Kiehimänjoki, som avslutar Hyrynsalmistråten, uppvisar flera kullar av betydande höjd; högst är Kivesvaara (294 m ö.h. och 170 m över Ule träsks yta). Vid Kiehimänjokis utfall i den djupt inträngande Mieslahtiviken ligger P. kyrkby (ca 2 100 inv. 2000), tidigare ett centrum för tjärhandeln. Byn Kontiomäki, idag ett samhälle med 550 invånare, var 1925-39 ändpunkt för Savolaxbanan; denna korsas där av tvärbanan Uleåborg-Nurmes, som öppnades för trafik 1930. En bana från Kontiomäki till östgränsen och gruvstaden Kostamus på den ryska sidan invigdes 1978. P. har bl.a. en del trä- och metallindustri.
Bosättningen i P. härstammar från början av nya tiden, då den av kronan främjade koloniseringen av dessa ödemarker inleddes. P. lydde 1559-99 som Uloträsks församling eller Ulo erämark under Limingo och blev sistnämnda år självständig församling. I skydd av Kajaneborg kunde bosättningen småningom stabilisera sig, men gränsen förblev orolig i sekler. Den första kyrkan på ön Manamansalo i Ule träsk brändes ned 1581, och den andra på Paltaniemi udde skadades svårt av en jordbävning 12/6 1626. Den nuvarande kyrkan invigdes 1947 (I. Launis). (J. Keränen, Paltamon seurakunnan historia, 1977; E. Karjalainen, Kohteena Kontiomäki, 1995; Paltamon vana vedessä, 1995; K. Korhonen, Pyhän kahleissa maan, 1998)
P. utbreder sig på nordöstra stranden av Ule träsk. Terrängen består företrädesvis av moränmarker och kärr. Bland talrika sjöar märks den mångförgrenade Kivesjärvi i kommunens v. del. Trakten mellan Kivesjärvi och den breda älven Kiehimänjoki, som avslutar Hyrynsalmistråten, uppvisar flera kullar av betydande höjd; högst är Kivesvaara (294 m ö.h. och 170 m över Ule träsks yta). Vid Kiehimänjokis utfall i den djupt inträngande Mieslahtiviken ligger P. kyrkby (ca 2 100 inv. 2000), tidigare ett centrum för tjärhandeln. Byn Kontiomäki, idag ett samhälle med 550 invånare, var 1925-39 ändpunkt för Savolaxbanan; denna korsas där av tvärbanan Uleåborg-Nurmes, som öppnades för trafik 1930. En bana från Kontiomäki till östgränsen och gruvstaden Kostamus på den ryska sidan invigdes 1978. P. har bl.a. en del trä- och metallindustri.
Bosättningen i P. härstammar från början av nya tiden, då den av kronan främjade koloniseringen av dessa ödemarker inleddes. P. lydde 1559-99 som Uloträsks församling eller Ulo erämark under Limingo och blev sistnämnda år självständig församling. I skydd av Kajaneborg kunde bosättningen småningom stabilisera sig, men gränsen förblev orolig i sekler. Den första kyrkan på ön Manamansalo i Ule träsk brändes ned 1581, och den andra på Paltaniemi udde skadades svårt av en jordbävning 12/6 1626. Den nuvarande kyrkan invigdes 1947 (I. Launis). (J. Keränen, Paltamon seurakunnan historia, 1977; E. Karjalainen, Kohteena Kontiomäki, 1995; Paltamon vana vedessä, 1995; K. Korhonen, Pyhän kahleissa maan, 1998)
Paltamo. Järnvägsknuten Kontiomäki har tågförbindelser med Uleåborg, Kajana, Joensuu, Kostamus och Taivalkoski. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.