pedagogier, i huvudsak lägre stadsskolor från 1600-talets slut till 1800-talets mitt. I 1649 års skolordning indelades läroanstalterna i gymnasier, trivialskolor och barnskolor, av vilka de sistnämnda i slutet av 1600-talet allmänt började kallas pedagogier.
Trivialskolornas undervisning låg som grund för högre bildning för blivande präster och ämbetsmän. Pedagogier skulle lära ut praktiska färdigheter - förutom kristendom - läsning på modersmålet, skrivning och räkning. Dessutom ingick i någon mån kunskaper i t.ex. latin, geografi, historia, fysik och biologi. I dessa skolor gick barn till städernas lägre handelsborgerskap och hantverkare.
Pedagogierna var oftast organiserade i en eller två klasser och kronan betalade lärarens lön. Undervisningens kvalitet var mycket varierande. Skolorna sammanhängde med en framväxande stadskultur; pedagogier fanns i de flesta handelsstäder, i Åbo stift fanns vid 1700-talets utgång 13 pedagogier, men i Borgå stift endast en. På landsbygden grundades tre pedagogier: i Lojo (1626), Saltvik (1639) och Kimito (1649). Undervisningsspråket var svenska.
Pedagogier ombildades 1843 i samband med omorganisationen av skolväsendet till lägre elementarskolor (läroverk). Såväl folkskolan som mellanskolan kan anses ha utgått från denna skolform. (A. Heikkinen, Perinneyhteisöstä kansalaisyhteiskuntaan: Koulutuksen historia Suomessa esihistorialliselta ajalta itsenäisyyden aikaan, 1983) (Joachim Mickwitz)
Trivialskolornas undervisning låg som grund för högre bildning för blivande präster och ämbetsmän. Pedagogier skulle lära ut praktiska färdigheter - förutom kristendom - läsning på modersmålet, skrivning och räkning. Dessutom ingick i någon mån kunskaper i t.ex. latin, geografi, historia, fysik och biologi. I dessa skolor gick barn till städernas lägre handelsborgerskap och hantverkare.
Pedagogierna var oftast organiserade i en eller två klasser och kronan betalade lärarens lön. Undervisningens kvalitet var mycket varierande. Skolorna sammanhängde med en framväxande stadskultur; pedagogier fanns i de flesta handelsstäder, i Åbo stift fanns vid 1700-talets utgång 13 pedagogier, men i Borgå stift endast en. På landsbygden grundades tre pedagogier: i Lojo (1626), Saltvik (1639) och Kimito (1649). Undervisningsspråket var svenska.
Pedagogier ombildades 1843 i samband med omorganisationen av skolväsendet till lägre elementarskolor (läroverk). Såväl folkskolan som mellanskolan kan anses ha utgått från denna skolform. (A. Heikkinen, Perinneyhteisöstä kansalaisyhteiskuntaan: Koulutuksen historia Suomessa esihistorialliselta ajalta itsenäisyyden aikaan, 1983) (Joachim Mickwitz)
pedagogier. Tjuda pedagogi inrättades 1649 av rikskanslern Axel Oxenstierna, som hade Kimitoön i förläning. Den gamla skolbyggnaden torde härstamma från slutet av 1700-t. Huset flyttades 1914 till Sagalunds museiområde. Foto: Schildts bildarkiv, H. Ekberg.