läroverk

läroverk, högre läroanstalt, tidigare och officiellt i Finland även kallad lärdomsskola. Som lärover har i Finland betecknats ett flertal olika skoltyper, som i allmänhet lett till studentexamen, de flesta med 8-9 årskurser. Läroverk har utgjorts av såväl samskolor som goss- och flickskolor; fullständiga läroverk, som upprätthållits av staten, har kallats lyceer och bestod fram till grundskolereformen på 1970-talet av mellanskola och gymnasium. Av dessa försvann mellanskolan i samband med den nämnda reformen. Skolstadierna i läroverk är numera gymnasium och det skolstadium som ersätter grundskolan. Termen förekommer fortfarande inom yrkesutbildningen som i namnet på vissa gamla läroinrättningar (handelsläroverk, sjöfartsläroverk m.m.). Den officiella benämningen på dem är numera yrkesinstitut respektive yrkeshögskola; i lagen och läroplanerna talar man om grundläggande yrkesutbildning respektive yrkeshögskola. (Erik Geber)

Historia. Läroverk uppkom ur medeltidens kloster- och katedralskolor. Den första skolordningen i svenska riket gavs 1571 efter tysk förebild. Skolstadgan av 1649 kände tre skolformer: pedagogier och trivialskolor, lägre skolor med två respektive fyra klasser, samt gymnasier. 1843 inrättades högre och lägre elementarskolor för gossar, samtidigt som grundandet av flickskolor tilläts. Samskoleidén infördes från Amerika och ledde till öppnandet av den första svenskspråkiga samskolan 1883 och den första finskspråkiga 1886. Samskolorna var privata. De första samskoleeleverna utexaminerades 1891 till universitetet; för den kvinnliga ungdomen hade därmed genom den nya skolformen vägen till akademiska studier öppnats. 1914 ombildades reallyceerna och de flesta klassiska lyceer (med undervisning i klassiska språk) till åttaklassiga lyceer. Reallyceerna bestod av en femårig mellanskola och ett linjedelat, treårigt gymnasium. De klassiska lyceerna var enhetliga åttaåriga läroverk utan särskild mellanskolekurs. De första läroverken av s.k. ny typ grundades 1919. De byggde på sexklassig folkskola och hade sex årskurser.

Privatläroverken hade stor betydelse för skolväsendets utveckling i Finland, såväl beträffande själva undervisningen som beträffande de enskilda skolornas lokalisering. Redan under svenska tiden fanns några privata l. i landet, men Helsingfors lyceum anses dock som landets första privatläroverk. I slutet av 1800-talet, då så gott som alla statliga läroverk var svenskspråkiga, tillkom ett stort antal finska privatläroverk; Jyväskylän lyseo, landets äldsta finska läroverk, grundades 1858 (som högre elementarskola) på privat initiativ. Landets första aftonläroverk där personer som förvärvsarbetade om dagen kunde studera grundades 1927 i Hfrs (kvällslinjen vid Helsingin suomalainen yksityislyseo). (J.T. Hanho, Suomen oppikoululaitoksen historia, 2 bd, 1947-55)

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Import