Qvidja

Qvidja, Kvidja, fi. Kuitia, egendom i Pargas på n. Lemlaxön. Qvidja var ätten Flemings äldsta stamgods, ägt bl.a. av Erik och Klas Fleming. Ägolängden inleds på 1400-talet med borgaren Peder van Linden; till 1439 innehades godset av biskop Magnus Tavast , som överlämnade det till sina fränder; från dessa gick det i arv till ätten Fleming (Erik Fleming). Efter Flemingarna hade Qvidja på 1600- o. 1700-talen många ägare (Banér, Falkenberg, Creutz m.fl. ätter), tills det 1777 förvärvades av en förfader till den nuvarande ägaren (släkten af Heurlin), apotekare Lars von Mell.

Godsets gamla huvudbyggnad, ett stort gråstenshus i tre våningar, uppfördes troligen i slutet av 1400-talet av Joakim Henriksson Fleming. Byggnaden är relativt väl bevarad och ger en god bild av adelns levnadsvillkor på Vasakonungarnas tid. Den användes senare i många år som spannmålsmagasin, men är numera främst en turistattraktion. Ett annex på borgens n. sida restaurerades 1933 och inreddes till kapell. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd i två repriser på 1800-talet. Den äldre delen är byggd på en stenfot från 1500-talet samt består delvis av element från slutet av 1600-talet. (Herrgårdar i Finland II, 1928; R. Ahlbäck, Gods och herresäten i Finland, 1946; Pargasbygdens historia II, 1959; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989)

Historia
Qvidja

Qvidja. Stenhuset ingick ursprungligen i en helt sluten kvadratisk gårdsanläggning, där de övriga byggnaderna var timrade av trä delvis på murade och välvda källarvåningar. Byggnaden hade på medeltida vis fönster endast mot den kringbyggda gården. Foto: Carl Jacob Gardberg.

beskurenQ.jpg

Det nyare bostadshuset på Qvidja 1911. Foto: Schildts bildarkiv, S. Brander.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, herrgårdar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 31.03.2011
Uppdaterat 31.03.2011