skogsbrand

skogsbrand. Under tioårsperioden 1971-80 förstördes årligen i Finland i medeltal 727 ha skog av eld, medan medeltalet för åren 1981-90 var 311 ha, 1991-2000 596 ha och 2000-2004 462 ha/år. 2004 inträffade i landet 783 skogsbränder, varvid 351 ha förstördes. Orsaken till s. är vanligen vårdslöshet med eld i skog och mark, men särskilt i n. Finland inträffar det ofta att blixten antänder skog. Bekämpandet av s. är en uppgift för det allmänna räddningsväsen som det enligt 2003 års räddningslag åligger kommunerna att organisera. I denna lag ingår bl.a. bestämmelser om vilka som är skyldiga att delta i släckning. När risken för s. är uppenbar skall länsstyrelsen på glest bebodda områden ordna effektiv spaning efter skogsbränder. Meteorologiska institutet skall utfärda varning för s. för områden där väderleken anses medföra uppenbar fara för s. Meteorologiska institutet skall se till att information om varningen för s. sprids i nödvändig omfattning.

S. var i forna tider så vanliga att endast få trakter helt undgått dem. Bränder som orsakats av svedjande bönder torde ha väsentlig andel i att granen, ursprungligen det vanligaste trädslaget i Finland, under historisk tid måste vika för tall och lövskog (gran). Med dagens förbättrade bevakning (från bl.a. brandtorn och flygplan) lyckas man i regel snabbt få elden under kontroll. (Skogsbrandsförsäkringens i Finland utveckling, 1932; J. Karjalainen, Tuli pohjoisissa havumetsissä ja metsänhoidollinen kulotus, 1994; T. Heikkilä, Metsäpalot, 2000)