slakteri- och köttförädlingsindustri

slakteri- och köttförädlingsindustri. Den årliga köttkonsumtionen per capita i Finland uppgick 2004 till 72,8 kg. Mest konsumerades nöt- och svinkött, som tillsammans stod för drygt 70 % av förbrukningen. Konsumtionen av fågel har ökat starkt under de senaste decennierna, från 3,5 till 15,9 kg per person och år mellan 1982 och 2004. Finländaren äter drygt en femtedel (22 %) av köttet i form av charkuterivaror och drygt hälften (54 %) i form av korv (2004). Av det i landet producerade renköttet konsumeras största delen (0,5 kg/person 2004) i hemlandet.

Den kooperativa rörelsen, som växte fram i början av 1900-t., har haft stor andel i utvecklandet av en mekanisk köttförädlingsindustri i Finland. Pionjärer var dock ett antal inflyttade utländska korvmästare, bl.a. tysken Karl Ludwig Knief (1822-70), som 1862 grundade landets första korvfabrik i Hfrs. Ett annat gammalt företag i branschen var Oy A. Marschan Ab, gr. 1844 i Petersburg, som 1948 förvärvade hela aktiestocken i Ab A.O. Seeck Oy (Hfrs, gr. 1862); båda bolagen införlivades sedermera med det numera upplösta Producenternas köttcentrallag. Den första moderna köttkonservfabriken, Mensa Oy i Tavastehus, grundades 1926 och fusionerades sedermera med Huhtamäki-koncernen.

Det första andelsslakteriet grundades 1903 i Kuopio. De regionala andelsslakterierna bildade 1918 en egen centralaffär, OK-liha, ur vilken andelsslakterierna på landsbygden dock utträdde för att 1936 bilda Producenternas köttcentrallag. Detta lade på 1970-t. under sig stora delar av den privatägda köttförädlingsindustrin och förvärvade i början av 1980-t. även det kooperativa OTK:s charkuteriindustri.

Marknaden domineras i dag av HK Ruokatalo Oyj, Atria Oyj och Saarioinen Oy; f.ö. märks det kooperativa Järvi- Suomen Portti i S:t Michel, Pouttu Oy i Kannus och Oy Snellman Ab i Jakobstad. Totalt sysselsatte branschen 2004 ca 12 000 personer. Se även livsmedelsindustri.