svenska frivilliga i Finlands krig 1939-44. Svenska frivilligkåren i vinterkriget 1939-40 organiserades och utrustades av Finlandskommittén, bildad i Stockholm i december 1939. Vid krigsslutet bestod den välutrustade, delvis motoriserade kåren av ca 8 000 man, varav 600 norrmän. Utom infanteri och artilleri ingick bl.a. en flygflottilj bestående av 12 jaktplan och 4 lätta bombplan. Kårchef var general Ernst Linder. Efter det sovjetiska genombrottet vid Summa på Karelska näset avlöste kåren 27/2 1940 fem finländska bataljoner vid Märkäjärvi på Sallafronten (Salla). Förluster: 38 stupade, 45 sårade och 140 svårt köldskadade. - Svenska frivilliga bemannade även ett luftvärnsbatteri på Runsala i Åbo samt tjänstgjorde vid kustförsvaret i Pellinge och artilleriet i Vasa.
Under fortsättningskriget 1941-44 inskrevs ca 1 700 svenska frivilliga i Finlands försvarsmakt, av vilka 83 stupade. Svenska frivilligbataljonen medverkade vid belägringen av Hangö hösten 1941 (Hangöfronten), men upplöstes sedan ryssarna lämnat staden. I januari 1942 organiserades Svenska frivilligkompaniet, som kom att ingå i JR 13. Det deltog 1942-44 i ställningskriget på Svirfronten och sommaren 1944 i striderna på Karelska näset vid Näätälä, Tali-Ihantala och Saima kanal intill krigsslutet. Svenska frivilliga fanns även inom artilleriet, flottan, flygvapnet, JR 24, JR 61, !ErP 18 och underhållsenheterna. Förbundet svenska Finlandsfrivilliga bildades i mars 1940 vid Märkäjärvi och ersattes på sextioårsdagen (2000) av Svenska frivilligas minnesförening. Jfr även Svenska brigaden. (A. Boëthius, Finlandskommitténs verksamhet och de frivilliga svenska förbanden i Finland 1939-40, 1941; B. Bjuggren, Svenska flygare i österled, 1942; Å. Kretz, Frontvardag, 1942; R. Nilsson, Med svenskar i fält, 1945; F. Rytterås, Frivillig soldat, 1972; Svenska frivilliga i Finland 1939-1944, 1989; Finland i krig 1-2, 2000-01; O. Nilsson, När Finlands sak blev min, 2002)
Nilsson, Orvar
Under fortsättningskriget 1941-44 inskrevs ca 1 700 svenska frivilliga i Finlands försvarsmakt, av vilka 83 stupade. Svenska frivilligbataljonen medverkade vid belägringen av Hangö hösten 1941 (Hangöfronten), men upplöstes sedan ryssarna lämnat staden. I januari 1942 organiserades Svenska frivilligkompaniet, som kom att ingå i JR 13. Det deltog 1942-44 i ställningskriget på Svirfronten och sommaren 1944 i striderna på Karelska näset vid Näätälä, Tali-Ihantala och Saima kanal intill krigsslutet. Svenska frivilliga fanns även inom artilleriet, flottan, flygvapnet, JR 24, JR 61, !ErP 18 och underhållsenheterna. Förbundet svenska Finlandsfrivilliga bildades i mars 1940 vid Märkäjärvi och ersattes på sextioårsdagen (2000) av Svenska frivilligas minnesförening. Jfr även Svenska brigaden. (A. Boëthius, Finlandskommitténs verksamhet och de frivilliga svenska förbanden i Finland 1939-40, 1941; B. Bjuggren, Svenska flygare i österled, 1942; Å. Kretz, Frontvardag, 1942; R. Nilsson, Med svenskar i fält, 1945; F. Rytterås, Frivillig soldat, 1972; Svenska frivilliga i Finland 1939-1944, 1989; Finland i krig 1-2, 2000-01; O. Nilsson, När Finlands sak blev min, 2002)
Nilsson, Orvar
svenska frivilliga. En avskedsparad för trupperna som deltagit i striderna på Hangöfronten arrangerades i Harparskog 15/12 1941. Fältmarskalk Gustaf Mannerheim avtackar Svenska frivilligbataljonen med minnesmedaljer. Foto: Försvarsmaktens bildcentral.