Talas Onni

Talas (t. 1895 Gratschoff), Onni Eugen Alexander (f. 15/6 1877 Villmanstrand, d. 3/5 1958 Hfrs), jurist och politiker, jur.utr.dr 1905. Talas var 1905-23 adjunkt och 1925-30 professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet. Han var en av det ungfinska partiets ledande män och ledamot av enkammarlantdagen 1909-19. Vid den politiska nygrupperingen 1918 gick Talas över till samlingspartiet och var riksdagsman 1927-30. Han tillhörde de ledande politiker som 1917 undertecknade den av Svinhufvud initierade Finlands självständighetsförklaring. Talas var då chef för justitieexpeditionen i den av Svinhufvud ledda s.k. självständighetssenaten 1917-18.

Trots att Talas hemspråk från början var svenska tog han starka intryck av finskhetsrörelsen. Han var den förste juristen i landet som krävde att få avlägga domareden på finska. Då han senare ansåg sig förbigången till posten som president i Högsta förvaltningsdomstolen övergick han till diplomatin som sändebud i Köpenhamn 1930-33. Han hade tidigare gjort ett gästspel som charge d'affaires i Madrid och Lissabon 1919-21. Samtidigt med placeringen i Köpenhamn var Talas också ackrediterad i Wien 1933-38, i Budapest 1931-40, i Ankara, Sofia och Belgrad 1934-40. Då han reste flitigt mellan sina stationeringsländer blev han skämtsamt kallad "Orientexpressen". Talas sista post blev som sändebud 1940-44 i Rom. Han polemiserade i böckerna Ei se niin tapahtunut (1949) och Suomen itsenäistyminen ja Mannerheimin muistelmat (1953) mot Tanners och Mannerheims uppfattningar om händelserna i Finland 1917-18 och skrev memoarer, Muistelmia, som utkom postumt (1960).