Utsjoki, samiska Ohcejohka, kommun i n. Lappland ca 400 km n. om Rovaniemi, Lapplands region. Areal 5 165 km2, invånare 1 294 (2011).
Utsjoki., landets nordligaste kommun, upptar ett av djupa dalgångar splittrat höglandsområde i n. delen av Finlands "huvud". I den största dalsänkan flyter Tana älv, som avgränsar Utsjoki mot Norge. Den mottar från höger flera tillflöden, bl.a. Utsjoki (längd 60 km), som bildas av ett antal långsmala sjöar förenade av vattendrag. Utsjoki delar kommunen i en östlig och en västlig del. De högsta fjällen finns i v., bl.a. Paistunturit (642 m ö.h.) och Ailigas (622 m ö.h.) invid Karigasniemi by, nordlig ändpunkt för riksväg 4. I ö. är fjällen lägre; där märks Kuorboaivi (466 m ö.h.). Kring Kevojoki, en vänsterbiälv till Utsjoki, ligger Kevo naturreservat. Dessutom finns där två ödemarksområden, Paistunturi och Kaldoaivi.
Befolkningen är till 75 % samisk (Utsjoki är landets enda kommun med samemajoritet); den får sin utkomst av renskötsel, fiske, ripfångst, bärplockning m.m. Även turismen spelar en betydande roll.
Utsjoki, som långt in på 1900-t. utgjorde en väglös ödemark (den viktiga vägen från Kaamanen i Enare till Utsjoki kyrkby öppnades först 1957), var ursprungligen en del av Torne lappmark och hörde som annex under Kautokeino församling i Sverige; bildade egen församling 1747. Stenkyrka, uppförd 1850-53 ( E.B. Lohrmann), prästgårdsbyggnad av C.L. Engel (1843). 1972 gjordes i Utsjoki ett boplatsfynd, som representerade den s.k. Komsakulturen, en jaktkultur från stenåldern vars ursprung är okänt. Det var ett av de äldsta arkeologiska fynd som någonsin gjorts i Finland. En andra boplats påträffades 2004. (S. Paulaharju, Taka-Lappia, 1927, 2:a uppl. 1965; L. Müller-Wille, Lappen und Finnen in Utsjoki, Finnland, 1974, fi. övers. Kahden kulttuurin kohtaaminen, 1996; E. Jokinen, "Ei mirkki vaan pissi": Utsjoen elämää entisaikaan, 1996; T. Länsman, Kaldoaivin erämaa-alueen asutus- ja elinkeinohistoriaa, 2000; V. Hirvonen toim., Ohcejoga girkostobut-márkanbáikkis musean/ Utsjoen kirkkotuvat-markkinapaikasta museoksi, 2004)
Utsjoki., landets nordligaste kommun, upptar ett av djupa dalgångar splittrat höglandsområde i n. delen av Finlands "huvud". I den största dalsänkan flyter Tana älv, som avgränsar Utsjoki mot Norge. Den mottar från höger flera tillflöden, bl.a. Utsjoki (längd 60 km), som bildas av ett antal långsmala sjöar förenade av vattendrag. Utsjoki delar kommunen i en östlig och en västlig del. De högsta fjällen finns i v., bl.a. Paistunturit (642 m ö.h.) och Ailigas (622 m ö.h.) invid Karigasniemi by, nordlig ändpunkt för riksväg 4. I ö. är fjällen lägre; där märks Kuorboaivi (466 m ö.h.). Kring Kevojoki, en vänsterbiälv till Utsjoki, ligger Kevo naturreservat. Dessutom finns där två ödemarksområden, Paistunturi och Kaldoaivi.
Befolkningen är till 75 % samisk (Utsjoki är landets enda kommun med samemajoritet); den får sin utkomst av renskötsel, fiske, ripfångst, bärplockning m.m. Även turismen spelar en betydande roll.
Utsjoki, som långt in på 1900-t. utgjorde en väglös ödemark (den viktiga vägen från Kaamanen i Enare till Utsjoki kyrkby öppnades först 1957), var ursprungligen en del av Torne lappmark och hörde som annex under Kautokeino församling i Sverige; bildade egen församling 1747. Stenkyrka, uppförd 1850-53 ( E.B. Lohrmann), prästgårdsbyggnad av C.L. Engel (1843). 1972 gjordes i Utsjoki ett boplatsfynd, som representerade den s.k. Komsakulturen, en jaktkultur från stenåldern vars ursprung är okänt. Det var ett av de äldsta arkeologiska fynd som någonsin gjorts i Finland. En andra boplats påträffades 2004. (S. Paulaharju, Taka-Lappia, 1927, 2:a uppl. 1965; L. Müller-Wille, Lappen und Finnen in Utsjoki, Finnland, 1974, fi. övers. Kahden kulttuurin kohtaaminen, 1996; E. Jokinen, "Ei mirkki vaan pissi": Utsjoen elämää entisaikaan, 1996; T. Länsman, Kaldoaivin erämaa-alueen asutus- ja elinkeinohistoriaa, 2000; V. Hirvonen toim., Ohcejoga girkostobut-márkanbáikkis musean/ Utsjoen kirkkotuvat-markkinapaikasta museoksi, 2004)
Utsjoki. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Utsjoki. Invid kyrkan står ett antal gamla kyrkstugor som idag utgör en av ortens sevärdheter. Största delen av dem är från 1800-t., men de äldsta härstammar från 1700-t. Foto: Suomen kuvapalvelu Oy, J. Pakarinen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.