Vik. Viks kungsladugård grundades 1550 av Gustav Vasa vid Gammelstadsfjärden i Hfrs. Den var 1629-55 förlänad till släkterna Schutz och Uggla, upplevde sedan en glansperiod som lantresidens för landshövdingen i Nylands och Tavastehus län fram till 1777 och tjänstgjorde därefter som militärboställe till 1809 (stod bl.a. till fältmarskalk Klingspors disposition). Egendomen var 1820-1921 utarrenderad till privatpersoner (bl.a. köpmannen G.O. Vasenius med arvingar) och 1921-31 till staden. Vik överfördes 1946 till agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet att användas som försöksgård. En fångkoloni som var en öppen anstalt i anslutning till Helsingfors centralfängelse existerade där 1931-50.
Universitetet fattade 1949 beslut om att flytta undervisningen i lantbruk till Vik. För fakulteten uppfördes 1961-71 institutionsbyggnader, ritade av V. Paatela. I anslutning till universitetets anläggningar började man på 1950-talet även uppföra studentbyn Latokartano där de första bostadshusen stod färdiga 1953. På universitetets område har man fr.o.m. 1987 planerat och byggt ut en vetenskapspark för bio- och miljövetenskaper, som förutom universitetets institutioner omfattar även andra forsknings- och produktionsenheter som stödjer varandra. Helsingfors vetenskapspark Ab grundades 1991.
Universitetets campus i Vik har vuxit betydligt sedan mitten av 1990-talet. Där arbetar numera fyra fakulteter, biovetenskapliga, veterinärmedicinska, farmakologiska och agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, med totalt inemot 6 000 studenter och 2 500 lärare (2008). Det djärvt utformade informationscentret Korona (ARK-house arkkitehdit, 1995) med ett vetenskapligt bibliotek och en filial till stadsbiblioteket samt kongress-, föreläsnings- och administrationsutrymmen stod färdigt 1999, och 2006 kunde det nybyggda djursjukhuset (Hyvämäki/Karhunen/Parkkinen) på campusområdet tas i bruk. Bland övriga byggnader märks Viks kyrka (arkitektbyrå JKMM, 2005).
Gardenia grön- och miljöcenter (Artto/Palo/Rossi/Tikka) med vinterträdgård som uppförts i samarbete mellan universitetet och Helsingfors stad öppnades 2001. En omfattande bostadsproduktion inleddes 1998 i närheten av studentbostäderna. Bostadsområdet Ladugården (fi. Latokartano, 7 103 inv. 2009) är ett delområde i det efter Vik uppkallade distriktet Ladugården.
Vik har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på det gamla gårdscentret och universitetets försöksgård (lantbruksmuseer). Odlingarna omfattar totalt 370 ha, varav 175 ha åker och 73 ha skog, bl.a. arboretum (gr. 1969). I Gammelstadsviken (Gammelstaden) med dess rika fågelliv finns ett 316 ha stort naturskyddsområde. (G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland I, 1939; B. Lönnqvist, Gamla gårdar i Helsingforstrakten, 1995; Viikki: Helsingin Vanhankaupunginlahden historiaa ja luontoa, red. M. Mikkola- Roos/R. Yrjölä, 2000; Kylä kaupungissa: elämää Latokartanon ylioppilaskylässä 1953-2003, red. S. Savolainen, 2003; R. Luoto, Viikin latokartanon tilan historia, 2004)
Universitetet fattade 1949 beslut om att flytta undervisningen i lantbruk till Vik. För fakulteten uppfördes 1961-71 institutionsbyggnader, ritade av V. Paatela. I anslutning till universitetets anläggningar började man på 1950-talet även uppföra studentbyn Latokartano där de första bostadshusen stod färdiga 1953. På universitetets område har man fr.o.m. 1987 planerat och byggt ut en vetenskapspark för bio- och miljövetenskaper, som förutom universitetets institutioner omfattar även andra forsknings- och produktionsenheter som stödjer varandra. Helsingfors vetenskapspark Ab grundades 1991.
Universitetets campus i Vik har vuxit betydligt sedan mitten av 1990-talet. Där arbetar numera fyra fakulteter, biovetenskapliga, veterinärmedicinska, farmakologiska och agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, med totalt inemot 6 000 studenter och 2 500 lärare (2008). Det djärvt utformade informationscentret Korona (ARK-house arkkitehdit, 1995) med ett vetenskapligt bibliotek och en filial till stadsbiblioteket samt kongress-, föreläsnings- och administrationsutrymmen stod färdigt 1999, och 2006 kunde det nybyggda djursjukhuset (Hyvämäki/Karhunen/Parkkinen) på campusområdet tas i bruk. Bland övriga byggnader märks Viks kyrka (arkitektbyrå JKMM, 2005).
Gardenia grön- och miljöcenter (Artto/Palo/Rossi/Tikka) med vinterträdgård som uppförts i samarbete mellan universitetet och Helsingfors stad öppnades 2001. En omfattande bostadsproduktion inleddes 1998 i närheten av studentbostäderna. Bostadsområdet Ladugården (fi. Latokartano, 7 103 inv. 2009) är ett delområde i det efter Vik uppkallade distriktet Ladugården.
Vik har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på det gamla gårdscentret och universitetets försöksgård (lantbruksmuseer). Odlingarna omfattar totalt 370 ha, varav 175 ha åker och 73 ha skog, bl.a. arboretum (gr. 1969). I Gammelstadsviken (Gammelstaden) med dess rika fågelliv finns ett 316 ha stort naturskyddsområde. (G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland I, 1939; B. Lönnqvist, Gamla gårdar i Helsingforstrakten, 1995; Viikki: Helsingin Vanhankaupunginlahden historiaa ja luontoa, red. M. Mikkola- Roos/R. Yrjölä, 2000; Kylä kaupungissa: elämää Latokartanon ylioppilaskylässä 1953-2003, red. S. Savolainen, 2003; R. Luoto, Viikin latokartanon tilan historia, 2004)
Vik. Arterna i den tropiska trädgården Gardenia är i huvudsak av sydostasiatiskt ursprung. De är främst sådana som människan har utnyttjat på olika sätt; exotiska frukter, kryddor, medicinal- och fiberväxter samt tropiska trädslag av betydelse för skogsbruket. Foto: Lehtikuva Oy, T. Wennström.