von Daehn, Woldemar

von Daehn, Woldemar Carl (f. 20/2 1838 Sippola, d. 28/12 1900 Rom), militär och ämbetsman, generallöjtnant (1888). von Daehn utexaminerades 1849 från kadettskolan i Fredrikshamn och tjänstgjorde efter genomgången generalstabskurs i Kaukasien, men övergick till ämbetsmannabanan efter en olyckshändelse 1874; blev 1882 guvernör i Viborgs län och var 1885-89 chef för senatens civilexpedition. Han utnämndes 1889 till adjoint hos ministerstatssekreteraren Casimir Ehrnrooth och blev vid dennes avgång 1891 hans efterträdare ( Kommittén för finska ärenden). von Daehn stod främmande för Leo Mechelins konstitutionella politik, men drev en egen linje till försvar för Finlands rättigheter. Han vann erkännande för sitt uppträdande inom den s.k. Bungeska kommittén för kodifikation av Finlands grundlagar (1892-93) och särskilt för sin insats vid tillkomsten av Nikolaj II:s regentförsäkran (1894), då han för att förekomma komplikationer telegraferade en anhållan om audiens till den nye kejsaren samma dag beskedet om den föregåendes död gått ut. Även som svåger till ryske inrikesministern P.D. Svjatopolk-Mirskij utövade han ett för Finlands vidkommande gynnsamt inflytande vid tronen. Sedan de ryska nationalisterna erhållit ett allt starkare grepp om kejsaren, anhöll von Daehn 1897 om avsked, vilket beviljades följande år. Han sålde därefter sitt gods Sippola i nuvarande Anjalankoski och flyttade utomlands.

von Daehn knöt redan i senaten förbindelser med det finska partiet; hans förtroendeman i Finland var Yrjö-Koskinen. (P. Rommi, Myöntyvyyssuunnan hahmottuminen Yrjö-Koskisen ja suomalaisen puolueen toimintalinjaksi, 1964; J. Salminen, Slavarna kastar ingen skugga, 1971)