Posio, kommun i s. Lappland 100 km s.o. om Kemijärvi. Areal 3 039 km2, invånare 3 818 (2011).
Posio är en skogsbygd, splittrad av sjöar, vattendrag och sankmarker; där finns även "vaaror" (skogbevuxna berg) och invid ö. kommungränsen fjäll, som hör till Kuusamo högland, bl.a. Riisitunturi (466 m ö.h.). Vid fjället grundades 1982 Riisitunturi nationalpark (77 km2), som framför allt är känd för sina sluttningsmyrar. I v. genomdras området från n. till s. av bergskedjan Ailanganselkä med bl.a. Palotunturi (391 m ö.h.). Kommunens största sjö är Yli-Kitka (areal 227 km2, delvis i Kuusamo), den 20:e i ordningen bland landets sjöar. Sjöarna i n. avvattnas av Kemi älv, sjöarna i s. (bl.a. Yli-Kitka) av Ijo älv. Till Kemi älv rinner bl.a. Korojoki, som är känd för den kilometerlånga kanjondalen Korouma med tvärbranta, hundra meter höga väggar. Korouma har enligt statsrådets principbeslut från 1996 klassats som ett skyddsområde för gamla skogar (26 km2) och förvaltas av Forststyrelsen. Bosättningen följer sjöarna i s., kyrkbyn (1 750 inv. 2000) har ett idylliskt läge på ett näs mellan två sjöar.
Bland företag märks Pentik Oy (gr. 1971, sammanlagt 300 anst. 2010), som tillverkar och säljeri lergods och inredningsföremål. Företagets utställningslokal i Posio har blivit en turistattraktion med över 100 000 besökare per år.
Posio församling bildades 1925 och Posio kommun vid ingången av följande år; markområden överfördes från Kuusamo, Taivalkoski, Pudasjärvi och Rovaniemi kommuner. (R. Rinne, P., 1976)
Posio är en skogsbygd, splittrad av sjöar, vattendrag och sankmarker; där finns även "vaaror" (skogbevuxna berg) och invid ö. kommungränsen fjäll, som hör till Kuusamo högland, bl.a. Riisitunturi (466 m ö.h.). Vid fjället grundades 1982 Riisitunturi nationalpark (77 km2), som framför allt är känd för sina sluttningsmyrar. I v. genomdras området från n. till s. av bergskedjan Ailanganselkä med bl.a. Palotunturi (391 m ö.h.). Kommunens största sjö är Yli-Kitka (areal 227 km2, delvis i Kuusamo), den 20:e i ordningen bland landets sjöar. Sjöarna i n. avvattnas av Kemi älv, sjöarna i s. (bl.a. Yli-Kitka) av Ijo älv. Till Kemi älv rinner bl.a. Korojoki, som är känd för den kilometerlånga kanjondalen Korouma med tvärbranta, hundra meter höga väggar. Korouma har enligt statsrådets principbeslut från 1996 klassats som ett skyddsområde för gamla skogar (26 km2) och förvaltas av Forststyrelsen. Bosättningen följer sjöarna i s., kyrkbyn (1 750 inv. 2000) har ett idylliskt läge på ett näs mellan två sjöar.
Bland företag märks Pentik Oy (gr. 1971, sammanlagt 300 anst. 2010), som tillverkar och säljeri lergods och inredningsföremål. Företagets utställningslokal i Posio har blivit en turistattraktion med över 100 000 besökare per år.
Posio församling bildades 1925 och Posio kommun vid ingången av följande år; markområden överfördes från Kuusamo, Taivalkoski, Pudasjärvi och Rovaniemi kommuner. (R. Rinne, P., 1976)
Posio. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Posio. Kåtorna på det av Gustaf von Numers utformade kommunvapnet syftar på ortens gamla samiska bebyggelse. Bildkälla: Finl. kommunförbund.