Birkaland, fi. Pirkanmaa, landskap i s.v. Finland, omfattar de delar av sjölandet som tillhör de historiska landskapen Satakunta och Tavastland. Detta område var senare uppdelat på Tavastehus län samt Åbo och Björneborgs län och hade länge flytande gränser. Landskapsförbundet för Birkaland (num. Pirkanmaan liitto) bildades 1956. Dess område fastslogs slutgiltigt genom ett statsrådsbeslut av 1998. Till landskapet anslöts 2005 Punkalaidun kommun. Landskapets areal är 12 447 km², 484 436 inv. (2009). Näringsstruktur 2007: jord- o. skogsbruk 2,8 %, industri 30,3 %, service 65,9 %. Landskapet består sedan 2009 av 24 kommuner.
Birkaland utgör ett randområde mellan kustlandet och sjölandet med växlande terrängformer. Det ligger till största delen på 100-150 m höjd ö.h., men når i n. över 200 m ö.h. I s.v. finns på vissa platser flackland. Sjöarna och vattendragen tillhör Kumo älvs insjösystem. Odlade bygder finns särskilt invid vattnen i s. Skogsbruket har ställvis större betydelse än jordbruket. Viktiga industricentra är Tfrs, Nokia, Mänttä, Valkeakoski och Kyrofors. Här finns traditionell industri som bl.a. skogs- och metall- samt kemisk och gummiindustri. Mot slutet av 1900-talet ökade satsningarna på IT och medicinsk teknologi.
Birkaland är ett av landets äldsta bebodda områden, där storsocknar bildades på 1200-talet, då även de s.k. birkarlarna var verksamma. Under klubbekriget i slutet av 1500-talet stod en av de hårdaste striderna i Birkaland, vilket var fallet också under kriget 1918. Birkaland industrialiserades under 1800-talet som en av de första regionerna i Finland. Under senare delen av 1900-talet blev landskapet landets näst huvudstadsregionen viktigaste centrum för utbildning. (V. Rasila, Pirkanmaan historia, 1993; Pirkanmaan kiinteät muinaisjäännökset, 1996)