fotboll

fotboll, idrott som i sin nuvarande form uppstod i England i mitten av 1800-t. Redan under tidigare århundraden hade man spelat ett slags f. i olika länder, men ursprunget till dagens fotbollsspel måste sökas i England, där man spelade "folkfotboll" redan på 1100-t. I England bildades även 1863 The Football Association, som uppställde de första gemensamma fotbollsreglerna. Av stor betydelse för associationsfotbollen blev den 1871 instiftade Challenge Cup (Engelska Cupen); i den första tävlingen 1871-72 deltog tolv lag. Internationella fotbollsförbundet (Fédération Internationale de Football Association, FIFA) med säte i Zürich bildades 1904 och har idag över 200 milj. licensbetalande medlemmar. F. är därmed världens populäraste lagspel.

I Finland introducerades spelet omkring 1890 i Åbo av de tre engelska bröderna Rurik, Alfred och John Crichton. Åbo turnförenings medlemmar, främst gymnaster, började detta år spela f., och deras ledare, lektor August Blomberg (1867-1950), införde spelet i stadens finsk- och svenskspråkiga skolor. I Viborg var gymnastikläraren Max Alfthan den drivande kraften, och vid Sordavala seminarium spelade man f. under ledning av gymnastikläraren Carl Poppius (1859-1925), som 1898 skrev de första finskspråkiga fotbollsreglerna. I Hfrs började man spela f. ett stycke in på 1900-t.

Finländska mästerskap i f. hölls 1908-29 som en utslagstävling, varefter en nationell mästerskapsserie organiserades 1930. Serien, som efter andra världskriget utkämpades mellan 10-16 lag, ändrades 1990 till en liga med 12 lag, (14 lag 2009) och går sedan 1992 under namnet Veikkausliiga (tipsligan) efter den största sponsoren, tipsbolaget Veikkaus. Matcherna spelas under perioden april-oktober enligt en s.k. dubbel serie, vilket betyder att varje lag möter varandra två gånger under spelsäsongen; en gång på hemmaplan och respektive bortaplan. I början av 1970-t. vann damfotbollen terräng; den första mästerskapstävlingen för damer ordnades 1971.

Utöver tipsligan finns det flera underdivisioner, vars antal varierar beroende på distriktens fotbollsaktivitet; flest divisioner (sju) har Hfrs distrikt. Träningsmöjligheterna vintertid förbättrades sedan inomhushallar för f. började byggas; den första invigdes i Åbo 1980.

Bland landets framgångsrikaste fotbollsklubbar genom tiderna märks Helsingin Jalkapalloklubi (HJK, gr. 1907), Helsingin Palloseura (HPS, gr. 1917), IFK Helsingfors (HIFK, gr. 1897, första nationella mästaren 1930), Turun Palloseura (TPS, gr. 1922), Kuopion Palloseura (!KuPS, gr. 1923), Kronohagens idrottsförening (KIF, "Kiffen", gr. 1908), IFK Åbo (ÅIFK, gr. 1908), IFK Vasa (VIFK, gr. 1900), Lahden Reipas (gr. ursprungligen i Viborg som Viipurin Reipas, grundat 1891), Valkeakosken Haka (gr. 1932) och Oulun Palloseura (OPS, gr. 1925). Efter decennieskiftet har Tampere United (!TamU) från Tammerfors (gr. 1998) sällat sig till de framgångsrika lagens skara med tre mästerskap 2001, 2006 och 2007. Andra lag som under 2000-talets början vunnit mästerskapet är Myllykosken pallo (!MyPa, gr. 1947) och FC Inter från Åbo (gr. 1990).

F. administreras av Finlands bollförbund (Suomen palloliitto, gr. 1907), som har sitt kansli vid fotbollsarenan Finnair Stadium (se Djurgården) i Hfrs och driver Eerikkilä idrottsinstitut i Tammela. Till förbundet hörde 2009 över 1000 föreningar med ca 115 000 registrerade spelare och enligt Suomen Gallup (2009) spelar ca 500 000 fotboll. Finlands bollförbund är till antalet Finlands största grenförbund. Förbundets verksamhet är uppdelad på tolv distrikt runt om i landet, vilka ansvarar för den lokala fotbollsverksamheten. Arbetarnas idrottsförbund i Finland (!AIF) hade egen fotbollsverksamhet fram till 1956, då dess fotbollsföreningar anslöt sig till bollförbundet. Fotbollssamarbetet mellan de två centralorganisationerna inleddes emellertid redan 1939. Under perioden 1930-55 spelade bollförbundet och !AIF varje år en match på förbundsplanet; det segrande laget betraktades som inofficiell finländsk mästare. En fotbollscup efter engelskt mönster infördes 1955.

Damfotboll på landslagsnivå startade 1973 och den första landskampen mot Sverige spelades samma år den 25 augusti i Mariehamn. År 1974 började man spela om nordiska mästerskap, som fortsatte till år 1982, då de första EM-kvalen inleddes. År 1997 började UEFA och FIFA arangera VM i fotboll. I samband med OS i Atlanta 1996 spelades damfotboll för första gången. År 2005 kvalificerade sig Finland för första gången till EM-slutspel. Vår damfotboll har under de senaste åren under sin tränare Michael Kälds (f. 1954) ledning gått starkt framåt. I Finlands landslag ingår många spelare som spelar i utländska klubbar, vilka på ett avgörande sätt medverkat till landslagets framgångar.

Finland har deltagit i landskampsmatcher i f. sedan 1911 och härvid spelat mot ett drygt 70-t. länder. Det internationella fotbollsutbytet inleddes för Finlands del 1906, då ett finländskt lag mötte ett ryskt i Hfrs. Finlands lag tog fjärdeplatsen i Stockholm-OS efter segrar bl.a. över Italien och Ryssland. Till laget hörde bl.a. Algoth Niska, sedermera ryktbar som äventyrare och storsmugglare. Finland har senare deltagit i olympiska spelen bl.a. 1936 och 1952, men tillsvidare aldrig gått till slutspel, och inte heller till VM. Första gången Finland deltog i ett VM-kvalspel var 1937.

Efter krigsåren låg den finländska landslagsfotbollen efter den internationella, men en förbättring började skönjas i början av 1950-t., bl.a. genom erövrandet av nordiska mästerskapet 1952. Ett tydligt uppsving skedde i mitten av 1960-t., och under de följande decennierna närmade sig landslaget alltmer den internationella toppnivån.

Eftersom toppserien har ombildats till en fotbollsliga, innebär detta även att finländska toppspelare idag är helt eller delvis professionella. Samtidigt har det blivit svårare än tidigare för spelare i den inhemska tipsligan att ta sig in i landslaget, då majoriteten av spelarna där har kontrakt med utländska proffsklubbar.

Finländare spelade professionell f. utomlands redan under de första efterkrigsdecennierna, bl.a. Aulis Rytkönen i Frankrike 1952-60, Juhani Peltonen i Västtyskland 1964-66 och Arto Tolsa (1945-1989) i Belgien 1969-80. Finlands hittills framgångsrikaste fotbollsspelare utomlands är Jari Litmanen, som under 1990-t. var en av Amsterdamklubben Ajax toppspelare. Under 2000-talets tidigaste år tjänstgjorde Sami Hyypiä som lagkapten i legendariska Liverpool FC, medan finlandssvenskarna Jonatan Johansson (f. 1975) och Mikael Forssell skördade lagrar i andra brittiska proffsklubbar. Av framgångsrika fotbollsspelare på hemmaplan genom tiderna kan nämnas Stig-Göran Myntti (f. 1925), Kai Pahlman (1935-2013), Tommy Lindholm (f. 1947), Heikki Suhonen (f. 1951), Ari Hjelm (f. 1962), och Atik Ismail (f. 1957). Utländska spelare (främst britter) blev i början av 1980-t. allt vanligare i den finländska mästerskapsserien. Under tipsligans tid har även bl.a. latinamerikanska och ryska spelare tillkommit.

FM-tävlingar för ungdomar (18-åringar) arrangerades första gången 1942. I början av 1970-t. inrättades nationella serier också för B- och C-pojkar. Snart kom också flickorna med i den spirande damfotbollens kölvatten. Det till bollförbundet anslutna Suomen nappulaliigaliitto grundades 1964 för att administrera den expanderande juniorverksamheten. Ett betydelsefullt evenemang inom juniorfotbollen är den internationella turneringen Helsinki Cup, som gick av stapeln första gången 1976.

Ett nationellt fotbollsmuseum, Suomen jalkapallomuseo, inrättades 1993 i Valkeakoski.

Amerikansk fotboll introducerades i Finland på 1970-t. Sedan mitten av 1990-t. har en inomhusvariant av fotboll, futsal, vunnit terräng i landet med början i studentkretsar. Grenen, vars föregångare i Finland var f. som spelades i konstgräsbeklädda ishallsrinkar, utvecklades i Latinamerika på 1930-t. Futsal spelas med två lag om fem spelare var (fyra utespelare plus målvakt) och har regler som i viss mån skiljer sig från vanlig f., bl.a. saknas offsideregeln. Som spelplaner utnyttjas ofta handbollsplaner. FM-tävlingar i futsal har sedan 1997 arrangerats för både herrar och damer. (E.A. Soinio, Kuningas jalkapallo, 1947; Suomen palloliitto 60-vuotias, 1967; K. Pahlman, Banaanipotku, 1969; J. Peltonen, Hakasta Hampuriin, 1971; O. Fonsell, Med grönvitt till division 1, 1977; A. Ismail, Ilmiö nimeltä Ismail, 1997; M. Forsblom, 75 vuotta helsinkiläisen jalkapallon hyväksi, 1999; S. Bäck/P. Sundkvist, Finlandssvenskt finlir, 2002; Jalkapallon Pikkujättiläinen, 2003)

fotboll. Det finländska laget vid olympiska spelen i Stockholm 1912. Den fjärdeplats som erövrades där är fortfarande den finländska fotbollens största internationella framgång. Foto: Ingmar Björkmans bildarkiv.

Finländsk damfotboll har på senare år närmat sig den internationella elitens nivå. Här ses HJK (Hfrs) och Landhaus USC (Österrike) mötas i en match i damernas UEFA-cup i Vanda 2001. Foto: Lehtikuva Oy, M. Kainulainen.

Info

Aktörer

utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner

Ämnesord

historia, olympiska spelen, amerikansk fotboll, bollsport, fotbollsspelare, fotboll

Objektet skapat och/eller period början

-.-.-

Period slutar

-.-.-

Rättighet

CC Erkännande-DelaLika

Typ

Text

Skapat 28.02.2014
Uppdaterat 13.05.2016