Gadolin, Jakob

Gadolin, Jakob (f. 13/10 1719 Strängnäs, d. 26/9 1802 Åbo), matematiker, fysiker och kyrkoman, far till Gustaf Gadolin. Han studerade matematik i Åbo och Uppsala och blev 1748 e.o. professor i Åbo. Han erhöll 1753 professuren i fysik, som han dock 1762 utbytte mot en professur i teologi. 1788 utnämndes han till prokansler. Gadolin framträdde under frihetstidens senare riksdagar som ivrig hatt och var en av Finlands mest inflytelserika personer. Under statskuppen 1772 hölls han i rumsarrest av kungen men blev snart gustavian och valdes 1788 till biskop i Åbo stift. Han var närvarande även vid det sena 1700-talets riksdagar och tog livlig del i tidens patriotisk-ekonomiska strävanden; var bl.a. en av Finska hushållningssällskapets grundare och dess förste ordförande. Utgav flera arbeten i matematiska och naturalhistoriska ämnen, bl.a. Om Åbo slotts belägenhet öfver vattenbrynet (1751), ett arbete som varit av betydelse för forskningen om landhöjningen.