Gardesstaden

Gardesstaden, fi. Kaartinkaupunki, delområde i distriktet Ulrikasborg i s. stordistriktet i Hfrs, 886 inv. (2008). G. upptar ett parti av stadsudden som vetter mot Södra hamnen och som mot n. avgränsas av Esplanaderna. Stadsdelen är starkt kontoriserad. Bebyggelsen härstammar till stor del från tiden kring sekelskiftet 1900, uppförd i huvudsak enligt stadsplanen från 1814. Här märks bl.a. den monumentala Gardeskasernen, Nylands nations hus (K. Hård af Segerstad, 1901) och Rundradions f.d. hus (W. Aspelin, 1901) vid Kaserntorget; vidare Svenska teatern, statsrådets festvåning (Smolna) och Svenska normallyceum, Palace Hotel (V. Revell/K. Petäjä, 1950-53), Finska pappersbruksföreningens hus (K. Lindahl, 1912), f.d. Wasa aktiebanks hus (J. Settergren/G. Lindberg, 1899), Ahlströmska huset (B. & W. Jung, 1937) och Bensowska huset (U. Ullberg, 1940), Helsingin Sanomats urspungliga kontorsbyggnad (S. Gripenberg, 1883) och Helsingfors telefonförenings hus (L. Sonck, 1905), ett antal byggnader av Th. Höijer, bl.a. f.d. huvudbrandstationen (1891) och stadsbiblioteket (1881), tyska kyrkan (H. Bosse/C.J. v.Heideken, 1864) och Saluhallen (G. Nyström, 1888) samt Börshuset. Där finns även Salutorget, Esplanadparken med Esplanadkapellet (Kapellet) och offentliga skulpturer, bl.a. av nationalskalden J.L. Runeberg (W. Runeberg, 1885). (K. Ollila/K. Toppari, Puhvelista punatulkkuun: Helsingin vanhoja kortteleita, 1976; K. Toppari, Vanha Kauppahalli, 1979; Elämää kapungissa-Att bo i stan, red. A-M. Åström m.fl., 1998)