Kangasala, kommun i Birkaland närmast ö. om Tfrs, Västra och Inre Finlands region. Areal 658 km2, invånare 29 675 (2010).
Kangasala uppvisar ett naturskönt landskap med vida, sönderskurna vatten, talrika öar och vikar, välvårdade odlingar och gårdar, grönskande kullar och åsar; berömd är bl.a. Kejsaråsen, som löper mellan sjöarna Roine och Längelmävesi. På n. stranden av den tredje stora sjön i Kangasala, Vesijärvi, ligger en annan ryktbar ås, Harala eller Harjula, bekant från Z. Topelius dikt En sommardag i Kangasala (högsta punkt 171 m ö.h., Topeliusmonument rest 1949). Vid kommunens västgräns har flera tättbebyggda samhällen vuxit upp; de är att betrakta som förorter till Tfrs, där en stor del av den yrkesverksamma befolkningen har anställning. Kangasala har också egna industrier: bageriföretaget Linkosuo Oy (fabriken gr. 1968, 240 anst. 2007), plastindustriföretaget Artekno Oy (gr. 1953, 165 anst. 2003), som tillverkar bl.a. båtar (H-båten), och Parma Oy (gr. 1991, 120 anst. 2003), tillverkare av betongelementprodukter. Bland sevärdheter märks den gamla orgelfabriken (orgelbygge) och Vatiala välsignelsekapell, en monumental konstruktivistisk byggnad (V. Revell, 1960) utformad som en parabel. Kangasala är även känt för sina gamla bilar, som kan beses i bil- och vägmuseet Mobilia (gr. 1982), störst i Norden i sin genre. Av herrgårdar kan nämnas Liuksiala, Karin Månsdotters änkesäte, och Wääksy. Kangasala folkhögskola, som verkade 1889-1900, var landets äldsta.
Kangasala har haft bosättning sedan kamkeramisk tid. Kangasala församling avskildes troligen på 1300-t. från Birkala, men socknen nämns först 1403. Stenkyrka från 1767. Under kriget 1918 inträffade här det s.k. blodbadet vid Suinula. Kommunen fick efter andra världskriget ett betydande befolkningstillskott i form av karelska flyktingar. Kommunen Sahalahti införlivades med Kangasala 2005, grannkommunen i öster, Kuhmalahti infölivades 2011. (Längelmäveden seudun historia 1-2, 1949-54; O. Anttila, Kangasalan historia 3, 1987; R. Raitio, Kesäpäivä Kangasalla, 1997)
Kangasala uppvisar ett naturskönt landskap med vida, sönderskurna vatten, talrika öar och vikar, välvårdade odlingar och gårdar, grönskande kullar och åsar; berömd är bl.a. Kejsaråsen, som löper mellan sjöarna Roine och Längelmävesi. På n. stranden av den tredje stora sjön i Kangasala, Vesijärvi, ligger en annan ryktbar ås, Harala eller Harjula, bekant från Z. Topelius dikt En sommardag i Kangasala (högsta punkt 171 m ö.h., Topeliusmonument rest 1949). Vid kommunens västgräns har flera tättbebyggda samhällen vuxit upp; de är att betrakta som förorter till Tfrs, där en stor del av den yrkesverksamma befolkningen har anställning. Kangasala har också egna industrier: bageriföretaget Linkosuo Oy (fabriken gr. 1968, 240 anst. 2007), plastindustriföretaget Artekno Oy (gr. 1953, 165 anst. 2003), som tillverkar bl.a. båtar (H-båten), och Parma Oy (gr. 1991, 120 anst. 2003), tillverkare av betongelementprodukter. Bland sevärdheter märks den gamla orgelfabriken (orgelbygge) och Vatiala välsignelsekapell, en monumental konstruktivistisk byggnad (V. Revell, 1960) utformad som en parabel. Kangasala är även känt för sina gamla bilar, som kan beses i bil- och vägmuseet Mobilia (gr. 1982), störst i Norden i sin genre. Av herrgårdar kan nämnas Liuksiala, Karin Månsdotters änkesäte, och Wääksy. Kangasala folkhögskola, som verkade 1889-1900, var landets äldsta.
Kangasala har haft bosättning sedan kamkeramisk tid. Kangasala församling avskildes troligen på 1300-t. från Birkala, men socknen nämns först 1403. Stenkyrka från 1767. Under kriget 1918 inträffade här det s.k. blodbadet vid Suinula. Kommunen fick efter andra världskriget ett betydande befolkningstillskott i form av karelska flyktingar. Kommunen Sahalahti införlivades med Kangasala 2005, grannkommunen i öster, Kuhmalahti infölivades 2011. (Längelmäveden seudun historia 1-2, 1949-54; O. Anttila, Kangasalan historia 3, 1987; R. Raitio, Kesäpäivä Kangasalla, 1997)
Kangasala. Vid ingången av 2011 har Kuhmalahti i öster även införlivats med kommunen. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Vintervy över den s.k. Kejsaråsen i Kangasala, som har fått sitt namn efter ett besök av Alexander I. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas.
Bildkälla: Finl. Kommunförbund.