Kjuloholm, fi. Köyliön vanhakartano, gods i Kjulo på en ö i Kjulo träsk; betecknas som storbonden Lallis hem, som enligt legenden gästades av biskop Henrik (Henrik den helige) i mitten av 1100-t. Under medeltiden var K. biskopsgård, vilket anses styrka antagandet att egendomen verkligen varit i Lallis besittning. Den tillföll 1549 kronan och förlänades olika frälsemän samt blev 1576 sätesgård för Julius Gyllenhjelm, Johan III:s utomäktenskaplige son. K. tillhörde därefter ätterna De la Gardie, Kurck och Natt och Dag. Från 1746 var godset fideikommiss inom ätten Cedercreutz, i vars ägo det fortfarande befinner sig. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd av trä i början av 1800-t. I närheten ligger ett antal skelettgravfält, mestadels från 1000-t., som vid utgrävningar som företogs av Nils Cleve röjde en förhistorisk bosättning med relativt hög materiell kultur. K. omfattar idag ca 4 000 ha, varav 135 ha åker. (Herrgårdar i Finland III, 1929; Människor och minnen II, 1943; N. Cleve, Skelettgravfälten på K. i Kjulo, 2 bd, 1943-78; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989)
Kjuloholm. Strax intill den nuvarande huvudbyggnaden finns en murad källare, "Lallis källare", som förmodligen är av medeltida ursprung. Foto: Carl Jacob Gardberg.