Lalli

Lalli, mytisk storbonde, levde i Satakunta i mitten av 1100-talet. Enligt traditionen om biskop Henrik var Lalli gift med Kerttu, och familjen gästades av biskopen när Lalli var borta. Kerttu påstod att Henrik inte hade betalat för gästningen, och Lalli beslöt att hämnas. Han dräpte biskopen på Kjulo träsks is, inte långt från dagens Kjuloholm. Lalli fick ett rysligt slut. Efter dråpet, tog Lalli biskopsmössan från Henrik. När han steg in i stugan och tog av sig mössan följde håret och huden med.

Efter detta förföljdes han av möss och blev uppäten av dessa vid en sjö som kallades Hiirijärvi (Mussjön).

Både Lalli (=Laurentius) och Kerttu (=Gertrud) är kristna namn, och legenden har ibland tolkats som de nykristnas reaktion mot kyrkan, när det blev uppenbart att kyrkan krävde prestationer av sina medlemmar.

I början av 1900-talet upplevde Lalli-gestalten en renässans, han sågs som en symbol för den självständige finske bonden som försvarade det genuint finska mot utifrån kommande värderingar. Efter honom uppkallades bl.a. en tidning (utkom 1918-20 i Raumo och därefter i Kumo som ett organ för agrarförbundet), utgivningen flyttade därefter till Björneborg, där den utkom en gång i veckan fram till nedläggningen 2009. Namnet L. lever dock kvar i tidningshusets namn ( Lalli Oy). Så sent som 1989 restes en staty över Lalli i Kjulo kyrkby. (Lena Huldén/red.)