Komppa, Gustaf (f. 28/7 1867 Viborg, d. 20/1 1949 Hfrs), kemist, fil.dr 1894. Komppa är den mest betydande syntetikern bland Finlands kemister ( kemi). Hans vetenskapliga produktion omfattar ca 200 artiklar inom den organiska syntetiska kemin. Han vann världsrykte för sina studier av terpenkolväten, och särskilt för de 1903 publicerade totalsynteserna av kamfersyra och kamfer. Under första världskriget tillverkade han hartssyror ur inhemska råvaror, och senare studerade han metoder för hydrogenering under tryck av torv för framställning av motorbränslen och smörjoljor.
Komppa inledde 1886 sina studier vid Polytekniska institutet i Hfrs, där han avlade ingenjörsexamen vid kemiska avdelningen 1890. Han påbörjade 1892 sitt doktorsarbete för Arthur Hantzsch i Zürich. Avhandlingen försvarade han vid Helsingfors universitet 1893, där han blivit anställd. Komppas viktigaste insats var att fostra kemiingenjörer under inemot ett halvsekel, först som lärare vid Polytekniska institutet från 1894, och efter institutets ombildning till Tekniska högskolan 1908 som professor i kemi till 1937.
Komppa gjorde också en betydande samhällelig insats, och var medlem eller ordförande i åtskilliga statliga kommittéer från 1903. Han var en av grundarna av läkemedelsföretaget Orion. Komppa blev också en outtröttlig förkämpe för allmän användning av finska i undervisning och industri. Han var en av initiativtagarna då den enspråkigt finska Suomalainen tiedeakatemia grundades 1907, och blev dess förste ständige sekreterare fram till 1944, då han utsågs till hedersmedlem. Likaså var han en av grundarna av Suomalaisten kemistien seura 1919, också denna sammanslutning är enspråkigt finsk. För sina insatser för kemin i Finland belönades Komppa med den första Gadolinmedaljen 1937. Han promoverades till hedersdoktor vid universiteten i Köpenhamn, Heidelberg och Uppsala, och var kansler för Turun yliopisto 1935-1945. Komppa visade också ett livslångt intresse för botanik och hortikultur, och hade en omfattande odling av prydnadsbuskar och fruktträd på sin gård, först i Vääksy, senare i Karislojo. (T. Enkvist, The History of chemistry in Finland 1828-1918, 1972) (Franciska Sundholm)
Komppa inledde 1886 sina studier vid Polytekniska institutet i Hfrs, där han avlade ingenjörsexamen vid kemiska avdelningen 1890. Han påbörjade 1892 sitt doktorsarbete för Arthur Hantzsch i Zürich. Avhandlingen försvarade han vid Helsingfors universitet 1893, där han blivit anställd. Komppas viktigaste insats var att fostra kemiingenjörer under inemot ett halvsekel, först som lärare vid Polytekniska institutet från 1894, och efter institutets ombildning till Tekniska högskolan 1908 som professor i kemi till 1937.
Komppa gjorde också en betydande samhällelig insats, och var medlem eller ordförande i åtskilliga statliga kommittéer från 1903. Han var en av grundarna av läkemedelsföretaget Orion. Komppa blev också en outtröttlig förkämpe för allmän användning av finska i undervisning och industri. Han var en av initiativtagarna då den enspråkigt finska Suomalainen tiedeakatemia grundades 1907, och blev dess förste ständige sekreterare fram till 1944, då han utsågs till hedersmedlem. Likaså var han en av grundarna av Suomalaisten kemistien seura 1919, också denna sammanslutning är enspråkigt finsk. För sina insatser för kemin i Finland belönades Komppa med den första Gadolinmedaljen 1937. Han promoverades till hedersdoktor vid universiteten i Köpenhamn, Heidelberg och Uppsala, och var kansler för Turun yliopisto 1935-1945. Komppa visade också ett livslångt intresse för botanik och hortikultur, och hade en omfattande odling av prydnadsbuskar och fruktträd på sin gård, först i Vääksy, senare i Karislojo. (T. Enkvist, The History of chemistry in Finland 1828-1918, 1972) (Franciska Sundholm)
Komppa, Gustaf. Var en förkämpe för allmän användning av finska i undervisning och industri. Han var även en av initiativtagarna till den enspråkigt finska Suomalainen tiedeakatemia. Foto: Museiverket.