Langenskiöld, Carl Fabian Theodor (f. 17/11 1810 Sääksmäki, d. 29/6 1863 Hfrs), ämbetsman, friherre. Langenskiöld anställdes 1849 vid finska statssekretariatet i S:t Petersburg och utsågs 1851 till förste expeditionssekreterare. Han blev 1853 guvernör i S:t Michels, 1854 i Nylands och 1856 i Åbo och Björneborgs län. Langenskiöld presiderade 1853-57 i den ekonomiska utredningskommitté som bidrog till L.G. v. Haartmans fall och utnämndes 1858 till dennes efterträdare på posten som chef för senatens finansexpedition. Där genomförde Langenskiöld flera viktiga reformer med syfte att befria handel och näringsliv från merkantilistiska inskränkningar; bl.a. frigjordes sågrörelsen och skråtvånget lindrades. Handelsförbindelserna med Ryssland ordnades 1859, landets första järnväg började byggas och grundandet av privatbanker blev möjligt.
Langenskiöld gjorde dock sin viktigaste insats genom att förbereda och inleda 1860 års penningreform (fullbordad av Snellman), varigenom det finska penningväsendet skildes från beroendet av det ryska. Den häftiga kritik Langenskiöld fick uppbära till följd av sitt initiativ till det s.k. januariutskottet hade menlig inverkan på hans redan tidigare försvagade hälsa. Langenskiöld anses dock som en av den tidiga liberala epokens mest dugliga finländska ämbetsmän. Han upphöjdes i friherrligt stånd 1860 och tilldelades geheimeråds titel 1863. (E.K. Osmonsalo, Fabian Langenskiöld; valtiollinen elämäntyö 1, 1939) - Hans son, juristen Gustaf Langenskiöld (1852-1931), tjänstgjorde i flera repriser vid Viborgs hovrätt, var 1897-1900 ledamot av senatens justitiedepartement och 1918-29 ordförande i förvaltningsrådet för Kymmene Ab.
Langenskiöld, Fabian (1886-1957)
Langenskiöld gjorde dock sin viktigaste insats genom att förbereda och inleda 1860 års penningreform (fullbordad av Snellman), varigenom det finska penningväsendet skildes från beroendet av det ryska. Den häftiga kritik Langenskiöld fick uppbära till följd av sitt initiativ till det s.k. januariutskottet hade menlig inverkan på hans redan tidigare försvagade hälsa. Langenskiöld anses dock som en av den tidiga liberala epokens mest dugliga finländska ämbetsmän. Han upphöjdes i friherrligt stånd 1860 och tilldelades geheimeråds titel 1863. (E.K. Osmonsalo, Fabian Langenskiöld; valtiollinen elämäntyö 1, 1939) - Hans son, juristen Gustaf Langenskiöld (1852-1931), tjänstgjorde i flera repriser vid Viborgs hovrätt, var 1897-1900 ledamot av senatens justitiedepartement och 1918-29 ordförande i förvaltningsrådet för Kymmene Ab.
Langenskiöld, Fabian (1886-1957)