näringsstruktur

näringsstruktur. Jord- och skogsbruket var länge den dominerande näringsgrenen i Finland som gav största delen av befolkningen dess utkomst (jordbruk, skogsbruk). Så sent som 1950 var inemot hälften av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatt inom lantbruksnäringarna, och näringsgrenen stod för en dryg fjärdedel av landets bruttonationalprodukt. Först i början av 1960-t. växte antalet industrianställda förbi antalet sysselsatta inom lantbruket. Sedan dess har lantbruksbefolkningen minskat i rask takt både till antal och andel: 2004 sysselsatte jord- och skogsbruket (inkl. jakt och fiske) bara 4,9 % av landets totala arbetskraft, medan näringsgrenens andel av bruttonationalprodukten (BNP) var endast 3,2 %. Motsvarande andelar gällande de sysselsatta inom industri- och byggnadssektorerna (industri, byggnadsindustri, Finland, näringsliv) var 34,2 % 1970, 33,4 % 1980 och 25,7 % 2004. Industri- och byggnadsverksamheten genererade redan 1950 41,1 % av bruttonationalprodukten och förblev ungefär på den nivån fram till slutet av 1980-t.: 2004 stod näringsgrenen för 30,9 % av landets BNP. Servicenäringarna (inkl. handel och transport) dominerar arbetsmarknaden idag och sysselsätter 69,5 % av den yrkesverksamma befolkningen (65,9 % av BNP); den offentliga sektorn svarar ensam för nästan en tredjedel.