skogsbruk

skogsbruk. Finland är ett av världens viktigaste skogsbruksländer; av landets hela markareal är den växtliga skogsmarkens andel 20 milj. ha eller 66 %. S. har länge utgjort basen för landets exportekonomi och välståndsökning (skogsindustri). Dess andel av Finlands bruttonationalprodukt beräknas motsvara ca 2 %.

Klimatet är i största delen av landet gynnsamt för skogstillväxten och den naturliga föryngringen. Av det totala virkesförrådet, som uppgår till ca 2 091 milj. m3, består 48 % av tall, 33 % av gran och 19 % huvudsakligen av björk. Den årliga virkestillväxten, sammanlagt ca 87 milj. m3, är i genomsnitt för hela landet 4,2 m3/ha växtlig skogsmark (s. Finland 5,4 m3/ha, n. Finland 2,8 m3/ha).

S. Finland svarar för ca 69 % av den totala årstillväxten. I stort sett har virkesuttagen balanserat virkestillväxten, om de också vissa år underskridit dem. 52 % av skogsarealen innehas av privata skogsägare, medan staten innehar 35 %, bolagen 8 % och övriga 5 %. Av de privata skogsägarna får hälften sin huvudsakliga utkomst utanför lantbrukets ram. Statsskogarna ligger geografiskt sämre till, eftersom de företrädesvis är belägna i n. Finland och mera avsides belägna trakter i s. Finland (jfr skifte).

Gällande skogslagstiftning avser dels att förhindra skogsskövling och vanvård, dels att säkra en fortlöpande föryngring. Goda möjligheter att öka virkesproduktionen föreligger, bl.a. genom skogsgödsling och skogsträdsförädling.

Av skogsproduktionen används 57,5 milj. m3 som råvara för industrin, medan 5 milj. m3 förbrukas som husbehovsvirke av landsbygdsbefolkningen. Jfr skogens mångbruk. (O. Heikinheimo, Kaskiviljelyksen vaikutus Suomen metsiin, 1915; H. Renvall, Striden om Finlands skogar, 1915; A.B. Helander, Suomen metsätalouden historia, 1949; Tämä vihreän kullan maa, red. K. Elo, 1983; Metsä 2000 - tuottava ja työllistävä metsä, 1983; K. Kuusela, Metsä ja muuttuva yhteiskunta, 1988; K. Tuokko, Metsänparantajat kansakunnan asialla 1908-1988, 1992; Metsä ja metsänviljaa, red. P. Laaksonen/S-L. Mettomäki, 1994; K-E. Michelsen, History of forest research in Finland, 1995; J. Aarnio, Kaskiviljelystä metsätöihin, 1999; I. Björn, Kaikki irti metsästä: metsän käyttö ja muutos taigan reunalla itäisimmässä Suomessa erätaloudesta vuoteen 2000, 1999; K. Kulha, Metsäsuhteiden vuosirenkaita: sotavuosista nykypäivään, 2003; T. Tasanen, Läksi puut ylenemähän, metsien hoidon historia Suomessa keskiajalta metsäteollisuuden läpimurtoon 1870-luvulla, 2004; Skogsstatistisk årsbok, red. A.Peltola, 2005) (N.W. /M-x H.)

Skogsbruk

skogsbruk. Hästen var ända fram till efterkrigsdecennierna en viktig resurs i skogsarbetet. Mot slutet av seklet skedde en återgång till mjukare värden, vilket innebar att den i viss utsträckning togs i bruk på nytt i skogen. Den är skonsammare mot naturen än de stora maskinerna. Foto: Lansbygdens folk.

skogsmaskin.jpg

Mekaniseringen medförde att arbetskraftsbehovet på några decennier sjönk till en bråkdel av vad det tidigare hade varit. Samtidigt försämrades utkomstmöjligheterna för småbrukarna i landets glesbygder; de hade tidigare vintertid sysselsatt sig med skogsarbete. Foto: Landsbygdens folk.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Sigbritt Backman
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, skogsbruk, skogsindustri
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 10.07.2009 av Sigbritt Backman
Uppdaterat 07.06.2017 av Import