Nagu, fi. Nauvo, kapellförsamling och f.d. kommun i Åboland 40 km s.v. om Åbo, ingår sedan 1/1 2009 i staden Pargas stad (2009-11 hette staden Väståboland). Vid kommunsammanslagningen var kommunens areal 244 km2 och invånarantalet 1 427 (2008).
N. består av två stora huvudöar, Storlandet och Lillandet, vilka omges av ett antal öar av varierande storlek, bl.a. Innamo, Själö, Haverö, Sandö, Pensar, Sommarö, Kirjais, Högsar och Biskopsö. Särskilt Storlandet är splittrat av många havsvikar och små insjöar. I s. ligger Nötöarkipelagen (Nötö) och mellan denna och huvudöarna Berghamn. Centralorten, Kyrkbacken, har på senare år utvecklats till en betydande turistort sommartid med hotell, pensionat, restauranger m.m. Gästhamnen är en av de mest besökta i s.v. Finland. Bland evenemang märks en årlig kammarmusikvecka, som har arrangerats varje sommar sedan 2002.
Fiske och sjöfart var förr de viktigaste näringarna, men senare har jordbruket haft större betydelse. På Själö, där ett spetälskehospital inrättades i början av 1600-t., arbetar i dag Åbo universitets forskningsstation för Skärgårdshavet. På Käldinge gård, ett f.d. stormannagods med anor från 1500-t., fanns 1814-68 en fajansfabrik (Fortuna). Den nedlagda fabriken inrättades 1888 till folkskola.
Ortnamnen i N. (som nämns första gången 1395) anger att de första invånarna har varit finnar. Den finska bosättningen var tydligen säsongartad, varför dess fiskelägen kunde övertas av svenska kolonister, som började anlända på 1100-t. Den lilla gråstenskyrkan, helgad åt S:t Olof, är uppförd under senare delen av 1400-t. Ett granitbrott i ett rysk-franskt bolags regi sysselsatte åren 1914-17 flera hundra man. (R. Fagerlund/J. Aminoff-Winberg, N. sockens historia, 2 bd, 1992-2001;, J. Hackman, Bygdesjöfart i N. under 1800-t., 1996)
N. består av två stora huvudöar, Storlandet och Lillandet, vilka omges av ett antal öar av varierande storlek, bl.a. Innamo, Själö, Haverö, Sandö, Pensar, Sommarö, Kirjais, Högsar och Biskopsö. Särskilt Storlandet är splittrat av många havsvikar och små insjöar. I s. ligger Nötöarkipelagen (Nötö) och mellan denna och huvudöarna Berghamn. Centralorten, Kyrkbacken, har på senare år utvecklats till en betydande turistort sommartid med hotell, pensionat, restauranger m.m. Gästhamnen är en av de mest besökta i s.v. Finland. Bland evenemang märks en årlig kammarmusikvecka, som har arrangerats varje sommar sedan 2002.
Fiske och sjöfart var förr de viktigaste näringarna, men senare har jordbruket haft större betydelse. På Själö, där ett spetälskehospital inrättades i början av 1600-t., arbetar i dag Åbo universitets forskningsstation för Skärgårdshavet. På Käldinge gård, ett f.d. stormannagods med anor från 1500-t., fanns 1814-68 en fajansfabrik (Fortuna). Den nedlagda fabriken inrättades 1888 till folkskola.
Ortnamnen i N. (som nämns första gången 1395) anger att de första invånarna har varit finnar. Den finska bosättningen var tydligen säsongartad, varför dess fiskelägen kunde övertas av svenska kolonister, som började anlända på 1100-t. Den lilla gråstenskyrkan, helgad åt S:t Olof, är uppförd under senare delen av 1400-t. Ett granitbrott i ett rysk-franskt bolags regi sysselsatte åren 1914-17 flera hundra man. (R. Fagerlund/J. Aminoff-Winberg, N. sockens historia, 2 bd, 1992-2001;, J. Hackman, Bygdesjöfart i N. under 1800-t., 1996)
Karta: Arttu Paarlahti.
Nagu kyrka härbärgerar en av landets äldsta i bruk varande orglar, byggd kring 1790 av Olof Schwan från Stockholm. Foto: Steffen Ørsted.
Nagu f.d. kommuns vapen. Bildkälla: Finl. kommunförbund.