Nationalbiblioteket (fram till 2006 Helsingfors universitetsbibliotek), Finlands nationalbibliotek, lyder under Helsingfors universitets konsistorium och leds av en överbibliotekarie. Nationalbiblioteket leder sitt ursprung från det bibliotek som 1640 inrättades vid Åbo akademi. Efter Åbo brand flyttades det tillsammans med universitetet till landets nya huvudstad, där det 1845 inrymdes i en egen byggnad, uppförd enligt ritningar av C.L. Engel 1836-40 vid Senatstorget. Tillbyggnaden Rotunda (G. Nyström) invigdes 1906. 1998 utvidgades biblioteket till att omfatta ett helt kvarter då Fabiania, uppfört på 1840-talet, kom i bibliotekets bruk. På 1950-talet tog biblioteket i bruk stora underjordiska magasin, som utvidgades och moderniserades år 2000.
N. är ett allmänvetenskapligt forskningsbibliotek, där humanistisk och samhällsvetenskaplig litteratur utgör kärnan i de vetenskapliga samlingarna. I biblioteket finns omkring tre miljoner böcker och seriella publikationer samt lika mycket annat material, såsom kartor, noter, småtryck, handskrifter, mikrofilmer, inspelningar och annat AV-material. I samlingarna ingår flera specialsamlingar, bl.a. en samling som till största delen består av litteratur som biblioteket mottagit som friexemplar från ryska riket 1828 -1917 (detta privilegium delade dåvarande Helsingfors universitetsbibliotek med endast två andra bibliotek i hela tsardömet) samt A.E. Nordenskiölds samling, som består av historiska kartografiska och geografiska verk och ingår i Unescos Memory of the World-register. Handskriftssamlingen består främst av donationer och omfattar bl.a. en papyrussamling från 300-200 f.Kr., medeltida pergamentfragment, många finländska kompositörers och konstnärers arkiv samt gårdsarkiv. En viktig del av verksamheten består i att svara för konserveringen av samlingarna; en del av materialet mikrofilmas. Biblioteket idkar forsknings-, utställnings-, och publikationsverksamhet utgående från sina samlingar.
N. fungerar som en nationell service- och utvecklingsenhet för biblioteken och bokbranschen. Till uppgifterna hör att planera biblioteks- och nättjänster samt främja nationellt och internationellt samarbete. Biblioteket har rätt till lagstadgade friexemplar av alla inhemska trycksaker samt ljud- och bildinspelningar och elektroniska publikationer. Friexemplaren katalogiseras i Fennicadatabasen som utgör Finlands nationalbibliografi (bibliografier). Biblioteket upprätthåller också standardnummersystemen för böcker, tidningar, serier och notpublikationer (ISBN, ISSN, ISMN).
I Urajärvi i Asikkala har Helsingfors universitetsbibliotek ett depåbibliotek där en del av samlingarna förvaras och i S:t Michel finns mikrofilmnings- och konserveringsavdelningen. På bibliotekets webbsida har allmänheten tillgång till en stor mängd digitaliserat material. (H. Nohrström, H:s Fennica-samling, 1918; A. Jörgensen, Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827-48, 1930, nytr. 1980; H. Grönroos, H.: historik och orientering, 1956; Bibliotheca academica, 2001)
Nationalbibliotekets webbsida
N. är ett allmänvetenskapligt forskningsbibliotek, där humanistisk och samhällsvetenskaplig litteratur utgör kärnan i de vetenskapliga samlingarna. I biblioteket finns omkring tre miljoner böcker och seriella publikationer samt lika mycket annat material, såsom kartor, noter, småtryck, handskrifter, mikrofilmer, inspelningar och annat AV-material. I samlingarna ingår flera specialsamlingar, bl.a. en samling som till största delen består av litteratur som biblioteket mottagit som friexemplar från ryska riket 1828 -1917 (detta privilegium delade dåvarande Helsingfors universitetsbibliotek med endast två andra bibliotek i hela tsardömet) samt A.E. Nordenskiölds samling, som består av historiska kartografiska och geografiska verk och ingår i Unescos Memory of the World-register. Handskriftssamlingen består främst av donationer och omfattar bl.a. en papyrussamling från 300-200 f.Kr., medeltida pergamentfragment, många finländska kompositörers och konstnärers arkiv samt gårdsarkiv. En viktig del av verksamheten består i att svara för konserveringen av samlingarna; en del av materialet mikrofilmas. Biblioteket idkar forsknings-, utställnings-, och publikationsverksamhet utgående från sina samlingar.
N. fungerar som en nationell service- och utvecklingsenhet för biblioteken och bokbranschen. Till uppgifterna hör att planera biblioteks- och nättjänster samt främja nationellt och internationellt samarbete. Biblioteket har rätt till lagstadgade friexemplar av alla inhemska trycksaker samt ljud- och bildinspelningar och elektroniska publikationer. Friexemplaren katalogiseras i Fennicadatabasen som utgör Finlands nationalbibliografi (bibliografier). Biblioteket upprätthåller också standardnummersystemen för böcker, tidningar, serier och notpublikationer (ISBN, ISSN, ISMN).
I Urajärvi i Asikkala har Helsingfors universitetsbibliotek ett depåbibliotek där en del av samlingarna förvaras och i S:t Michel finns mikrofilmnings- och konserveringsavdelningen. På bibliotekets webbsida har allmänheten tillgång till en stor mängd digitaliserat material. (H. Nohrström, H:s Fennica-samling, 1918; A. Jörgensen, Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827-48, 1930, nytr. 1980; H. Grönroos, H.: historik och orientering, 1956; Bibliotheca academica, 2001)
Nationalbibliotekets webbsida