ordnar

ordnar. Ordensväsendets ursprung utgår från den katolska kyrkans medeltida organisation. De religiösa ordensbildningarna, munksamfunden, skapar grunden. Ordet "orden", som kommer av det latinska "ordo", betydde vid denna tid en sammanslutning av en begränsad krets människor, som åtog sig vissa förpliktelser och underkastade sig vissa regler. Bland korsriddarna i det Heliga landet instiftades i slutet av 1000-t. en rad andliga riddarordnar, vilkas huvudsyfte var att kämpa för den kristna tron och skydda pilgrimer och sjuka. De mest kända är Tempelherreorden, Tyska orden och Johanniterorden.

Johanniterordens protestantiska gren, som tillkom i Brandenburg i mitten av 1500-t., förgrenade sig till Finland 1923. Den förändring som inleddes på 1500-t., då det gamla feodalväsendet avvecklades och kungamakten började centraliseras, hade till följd att antalet officerare och ämbetsmän, som lydde direkt under monarken, ökade betydligt, särskilt på 1600- o. 1700-t. Behovet av officiella utmärkelser för denna kategori av medborgare framträdde alltmer. Flergradssystemet infördes i Sverige med Svärds- och Nordstjärneordens inrättande 1748 i två grader, samtidigt som Serafimerorden blev den högsta riddarorden med en grad efter utländsk förebild. Härvid uppstod de rena förtjänstordnarna, såväl militära som civila.

Under den tid Finland utgjorde en integrerad del av Sverige tilldelades svenska o. förtjänta män i vårt land. 1772 tillkom Vasaorden för insatser inom näringslivet och konsterna. Bland de första serafimerriddare som dubbades 1748 märks riksrådet Fabian Wrede. Gustaf Mauritz Armfelt blev serafimerriddare vid blott 32 års ålder 1789. Biskop Jacob Gadolin innehade Nordstjärneordens kommendörskors. När Finland integrerades med Ryssland 1809 tillät kejsar Alexander I finska militärer och ämbetsmän att fortsättningsvis bära sina svenska o. Samtidigt började man tilldela finländare ryska o., till antalet inte mindre än åtta. Främst utdelades S:t Stanislai, S:t Annae och S:t Vladimirs o. för långvarig och trogen tjänst. De ryska ordnarna var ända fram till den s.k. ofärdstiden uppskattade i Finland. De utdelades i allmänhet vid ryska påsken och efter ca 3-5 år erhöll man i regel en ny, högre dekoration.

Den franska Hederslegionen från 1802 med uppdelning i fem klasser blev förebild för ett stort antal senare instiftade o. På 1800-t. användes ofta riddare av 1:a, 2:a eller 3:e klass motsvarande storkors, kommendör och riddare o.s.v. I det internationella systemet idag har de flesta o. en tre- resp. femgradig indelning. Nyare o. kan ha från sju till tio grader. Med bildandet av folkdemokratiska republiker avskaffades det ursprungliga riddarbegreppet och statsordnar tillkom - ryska Leninorden (1930) och Ärans orden (1943) utan gradbenämningar. Som en följd av omvälvningarna i ö. Europa under 1990-t. har flertalet av dessa o. upphört att existera. Ett stort antal medaljer har instiftats jämsides med andra slag av utmärkelsetecken, dels såsom tapperhetsmedaljer, dels såsom minnesmedaljer för deltagande i krig och slutligen som förtjänstmedaljer, förlänade för olika slag av medborgerliga meriter. Från 1700-t. kan nämnas Serafimermedaljen, vidare de militära medaljerna "för tapperhet i fält" och "för tapperhet till sjöss", "Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss den 18 juni 1789" samt Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna och flertalet allmänna belöningsmedaljer, som t.ex. "för nit och redlighet i rikets tjänst". I Finland instiftades även en halvofficiell medalj, utdelad av Kungl. Finska hushållningssällskapet. År 1830 inrättades för storfurstendömet Finland utmärkelsetecknet för långvarig och oförvitlig tjänst, förebild till dagens statens tjänsteutmärkelsetecken. Till underofficerare och medborgare utanför rangklass utdelades medaljer med den regerande kejsarens bild burna såväl på bröstet som om halsen. En kategori av utmärkelsetecken, som till utseendet liknar o., men inte har deras fasta organisation med stormästare, ordenskapitel, statuter m.m., är de s.k. utmärkelsetecknen i inskränkt bemärkelse, som motsvarar krigsdekorationer och ges för fredsinsatser på civila områden (befolkningsskyddet, gränsbevakningen och fångvården). De har i regel blott en grad, men kan även förekomma i flera, varvid de erhåller utpräglad ordenskaraktär (se t.ex. Finlands idrottskulturs stora förtjänstkors och Finlands olympiska förtjänstkors och -medalj).

Finlands o. är den militära Frihetskorsets orden, Finlands vita ros orden och Finlands lejons orden. De två sistnämnda är både civila och militära förtjänstordnar. Utöver dessa officiella riddarordnar finns den halvofficiella Heliga lammets orden. Till de officiella utmärkelsetecknen räknas vidare krigsminnesmedaljer och olika förtjänstmedaljer. Halvofficiella minnestecken är minneskorsen och - medaljerna från krigen 1939-45.

De gällande bestämmelserna om förlänandet av Finlands vita ros orden och Finlands lejons orden är från 1992. Ordnarna utdelas vanligen på självständighetsdagen eller för försvarsmaktens del 4/6 (försvarets fanfest). Ansökan om att en person skall dekoreras kan göras på en särskild, för ändamålet tryckt blankett, som inom fastställd tid skall tillställas vederbörande ministerium (t.ex. handels- och industriministeriet, om det är fråga om en affärsman). Ministerierna vidarebefordrar förslagen om vilka som skall dekoreras till ordenskapitlen. I regel skall 5-7 år förflyta, innan ett nytt utmärkelsetecken kan förlänas. Till utmärkelsetecknen för långvarig tjänst hör statens tjänsteutmärkelsetecken och Centralhandelskammarens samt Företagarnas centralförbunds utmärkelser, vilka har en halvofficiell karaktär. (E.F. Wrede, Finlands utmärkelsetecken, 1946; K. Castrén, Les ordres nationaux de la Finlande, 1975; L. Jäntti/C. Karnila, Nya ordenshandboken, 1984; T. Bergroth m.fl., Vapaudenristin ritarikunta: Isänmaan puolesta, 1997) (Tom Bergroth)

Den av ordnarnas stormästare stadfästa rangordningen för finska officiella utmärkelsetecken är följande:

- Storkorset med kedja av Finlands Vita

Ros orden

- Frihetskorsets storkors

- Storkorset av Finlands Vita Ros orden

- Storkorset av Finlands Lejons orden

- Frihetskorsets Mannerheim-kors av

1 klass

- Frihetskorsets 1 klass med kraschan

- Kommendörstecknet av I klass av

Finlands Vita Ros orden

- Kommendörstecknet av I klass av

Finlands Lejons orden

- Frihetskorsets Mannerheim-kors av

2 klass

- Frihetskorsets 1 klass

- Kommendörstecknet av Finlands Vita

Ros orden

- Kommendörstecknet av Finlands

Lejons orden

- Finlands idrottskulturs stora

förtjänstkors

- Finlands Olympiska förtjänstkors av

1 klass

- Frihetsmedaljens 1 klass med rosett

på bandet

- Frihetskorsets förtjänstmedalj i guld

- Frihetskorsets sorgekors

- Frihetskorsets sorgemedalj

- Frihetskorsets 2 klass

- Frihetskorsets 3 klass

- Frihetskorsets 4 klass med svärd

- Riddartecknet av I klass av Finlands Vita

Ros orden

- Pro Finlandia-medaljen av Finlands

Lejons orden

- Finlands Vita Ros tecken

(ändrats 1993 att lyda förtjänstkors,

se nedan)

- Riddartecknet av I klass av Finlands

Lejons orden

- Frihetskorsets 4 klass för fredstida

förtjänster

- Riddartecknet av Finlands Vita Ros

orden

- Riddartecknet av Finlands Lejons orden

- Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros

orden

- Förtjänstkorset av Finlands Lejons orden

- Finlands Röda Kors förtjänstkors

- Livräddningsmedaljen

- Finlands Olympiska förtjänstkors av

2 klass

- Frihetsmedaljens 1 klass

- Frihetskorsets förtjänstmedalj av 1 klass

- Frihetsmedaljens 2 klass

- Frihetskorsets förtjänstmedalj av 2 klass

- Frihetskrigets minnesmedalj med ros

- Medalj av I klass med guldkors och

spänne av Finlands Vita Ros orden

- Medalj av I klass med spänne av Finlands

Vita Ros orden

- Medalj med spänne av Finlands Vita Ros

orden

- Frihetskrigets minnesmedalj

- Minnesmedalj för deltagande i 1939-

1940 års krig (vinterkriget)

- Minnesmedalj för deltagande i 1941-

1945 års krig (fortsättningskriget)

- Minröjningsmedaljen

- Medalj av I klass med guldkors av

Finlands Vita Ros orden

- Medalj av I klass av Finlands Vita Ros

orden

- Medalj av Finlands Vita Ros orden

- Militärförtjänstmedaljen

- Finlands Röda Kors förtjänstmedalj i

silver

- Hederstecknet för mänsklig barmhärtig-

het (Pro Benignitate Humana)

- Finlands Röda Kors förtjänstmedalj

i brons

- Finlands Olympiska förtjänstmedalj

- Krigsinvalidernas förtjänstkors

- Polisens förtjänstkors

- Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors

- Brandvärnets förtjänstkors

- Finlands idrottskulturs förtjänstkors

i guld

- Finlands idrottskulturs förtjänstkors

- Förtjänstmedaljen för befolkningsskydds-

arbete av 1 klass med spänne

- Förtjänstmedaljen för befolkningsskydds-

arbete av 2 klass med spänne

- Finlands idrottskulturs förtjänstmedalj

med förgyllt kors

- Förtjänstmedaljen för befolkningsskydds-

arbete av 1 klass

- Finlands idrottskulturs förtjänstmedalj

- Gränsbevakningsväsendets

förtjänstmedalj

- Förtjänstmedaljen för befolkningsskydds-

arbete av 2 klass

- Fångvårdens förtjänstkors

- Tullverkets förtjänstkors med spänne

- Finlands Reservofficersförbunds

förtjänstmedalj i guld med spänne

- Försvarsgillenas förtjänstmedalj

- Tullverkets förtjänstkors

- Reservistförbundet - Reservunderofficers-

förbundets förtjänstkors med spänne

- Finlands Reservofficersförbunds

förtjänstmedalj i guld

- Reservistförbundet - Reservunderofficers-

förbundets förtjänstkors

- Ingenjörofficersförbundets

förtjänstmedalj

- Kadettkårens förtjänstmedalj

- Förtjänstmedalj för trafiksäkerhetsarbete

- Specialförtjänstmedalj för

arbetsmiljöarbete

- Polisens förgyllda förtjänstmedalj

Frihetskrigets, vinterkrigets och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer samt förtjänstkorsen och -medaljerna för annan fosterländsk verksamhet enligt anciennitet.