Simberg, Hugo Gerhard (f. 24/6 1873 Fredrikshamn, d. 12/7 1917 Etseri), målare och grafiker. Simberg studerade 1893-95 vid Finska konstföreningens ritskola (lärare där från 1907), sedan för Gallen-Kallela i Ruovesi. Det tavastländska inlandet gjorde ett djupt intryck på Simberg. Han fann där en atmosfär, som svarade mot hans sorgset lågmälda väsen. Dödstanken är ett ledmotiv i hans måleri, som utmärks av en symbolistisk, arkaiserande stil; här märks bl.a. akvarellerna Frost och Höst, båda från 1895. Han utförde även realistiska målningar (som rönte större uppskattning av samtiden), porträtt (bl.a. Faster, 1898), stämningsfulla landskap och genrebilder (bl.a. Potatisflicka, 1901).
Simberg erhöll 1905 (tills. m. Magnus Enckell) i uppdrag att svara för den dekorativa utsmyckningen av Johanneskyrkan i Tammerfors ( kyrkoarkitektur) och målade där en fris för läktarbarriären, Gossar bärande livets krans (1906), freskerna Dödens trädgård (med för honom typiska benrangelsmän) och Sårad ängel, den sistnämnda ett av hans mest återgivna verk. I samband med en stor utställning av Simbergs verk i Ateneum 2000 utgavs en lång rad arbeten om denne, bl.a. utställningsboken Hugo Simberg med text av Anja Olavinen. (S. Saarikivi, Hugo Simberg, hans liv och verk, 1951; R. Stewen, Hugo Simberg unien maalari, 1989; Fan, döden och ängeln i ateljén. Studier över Hugo Simbergs konst, red. H-L. Paloposki, 2000; H. Malme, Hugo Simberg. En mästerlik konstgrafiker, 2000; Från kulen vinter till sommarmorgon. Utdrag ur Hugo Simbergs brev, red. H-L. Paloposki, 2000)
Hans bror, läraren Guido Simberg (1887-1971), undervisade i fysik och kemi vid några läroverk i Helsingfors. Han framträdde även som författare, bl.a. med Tranans skri (1927), en skildring av finlandssvenskt liv i Viborg med omnejd. Halvbror till Simberg var den på sin tid ryktbare järnvägsingenjören Carl Simberg (1851-1917), som var känd särskilt för sina stora järnvägsbyggen i Ryssland.
Simberg erhöll 1905 (tills. m. Magnus Enckell) i uppdrag att svara för den dekorativa utsmyckningen av Johanneskyrkan i Tammerfors ( kyrkoarkitektur) och målade där en fris för läktarbarriären, Gossar bärande livets krans (1906), freskerna Dödens trädgård (med för honom typiska benrangelsmän) och Sårad ängel, den sistnämnda ett av hans mest återgivna verk. I samband med en stor utställning av Simbergs verk i Ateneum 2000 utgavs en lång rad arbeten om denne, bl.a. utställningsboken Hugo Simberg med text av Anja Olavinen. (S. Saarikivi, Hugo Simberg, hans liv och verk, 1951; R. Stewen, Hugo Simberg unien maalari, 1989; Fan, döden och ängeln i ateljén. Studier över Hugo Simbergs konst, red. H-L. Paloposki, 2000; H. Malme, Hugo Simberg. En mästerlik konstgrafiker, 2000; Från kulen vinter till sommarmorgon. Utdrag ur Hugo Simbergs brev, red. H-L. Paloposki, 2000)
Hans bror, läraren Guido Simberg (1887-1971), undervisade i fysik och kemi vid några läroverk i Helsingfors. Han framträdde även som författare, bl.a. med Tranans skri (1927), en skildring av finlandssvenskt liv i Viborg med omnejd. Halvbror till Simberg var den på sin tid ryktbare järnvägsingenjören Carl Simberg (1851-1917), som var känd särskilt för sina stora järnvägsbyggen i Ryssland.
Simberg, Hugo. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.
Dröm, akvarell och gouache, 1900. Foto: Centralarkivet för bildkonst.
Sårad ängel, olja på duk, 1903. Vid sidan av olika slags smådjävlar spelar änglar ofta en viktig roll i målarens sagoartade fantasikompositioner. Foto: Sakari Niemi.