simsport. Den moderna tävlingssimningens hemland är England, där man 1837 i London instiftade National swimming society, senare British swimming society. Detta år hölls även de första tävlingarna. Redan 1796 hade professorn och astronomen Jöns Svedberg bildat Uppsala simsällskap, som hade simundervisning och simuppvisningar på programmet. Sällskapet torde vara världens äldsta fortfarande existerande simförening.
I Hfrs inledde den första simskolan sin verksamhet 1830, och i Brunnsparken uppfördes 1838 Ulrikasborgs bad- och brunnsinrättning, med separata avdelningar för damer och herrar. 1880 grundades Helsingfors simskole-aktiebolag, som 1883 uppförde en siminrättning i Norra hamnen vid stranden av Skatudden. Aura simsällskap i Åbo inledde sin verksamhet 1881 med gymnastikläraren John Hofman som drivande kraft. 1887 grundades Helsingfors simsällskap (HSS), som i årtionden framåt var landets ledande på området. Den första uppvisningen och i samband med denna en tävling (500 m) i HSS:s regi skedde 2/8 1893, och 1897 tävlade man första gången i simhopp.
Främst på den finlandssvenske idrottsledaren Uno Westerholms initiativ grundades 1906 Finska simförbundet (Suomen uimaliitto), och detta år började man tävla på FM-nivå och få besök av utländska simmare. I samband med HSS jubileumstävlingar 1907 såg man crawl användas första gången i praktiken. 1919 invigdes en utomhussiminrättning i Hummelviken och 4/6 1928 invigdes landets första simhall (10 x 25 m) vid Georgsgatan i Hfrs, vilket gjorde att simresultaten under de följande åren förbättrades avsevärt. Antalet allmänna simhallar är idag (2010) 152.
Inom Svenska Finlands idrottsförbund anordnades de första officiella mästerskapen i simning först 1953, trots att den hade funnits på programmet tidigare. Finlands simförbund hade 2009 129 föreningar med över 5 000 aktiva simmare. Internationella simförbundet, Fédération internationale de natation amateur (FINA) grundades 1908 och har sitt högkvarter i Lausanne. I OS tävlar man i frisim, ryggsim, bröstsim, medley, bland- och konstsim, simhopp (svikthopp, svikthopp par, höga hopp, höga hopp par) och vattenpolo. I VM, som instiftades 1973, har man dessutom simning i öppet vatten, i Finland den populära vintersimningen i vak och till dykning hörande fensimning, yt- eller snorkelsim.
Simning har förekommit på OS- programmet sedan 1896, och Finland deltog första gången i London 1908. De finländska framgångarna i olympiska spel har varit få. En av de största kom i Antwerpen 1920, då Arvo Aaltonen (1892-1949) tog brons på såväl 200 som 400 m bröstsim. Vid OS i Rom 1960 blev nationslaget på 4 x 200 m, Ilkka Suvanto, Kari Haavisto, Stig-Olof Grenner och Karri Käyhkö, femte på finländska rekordtiden 8.29,7. I Barcelona 1992 tog Antti Kasvio (f. 1973) brons på 200 m fritt (finl. rekord 1.47,63), medan Jani Sievinen blev 4:e på 200 m medley. Sievinen har sedan dess varit landets framgångsrikaste simmare med ett stort antal segrar, av dem elva med världsrekordtider på olika distanser.
Finland vann 1993 sitt första VM-guld, på 200 m fritt (25 m bana) genom Antti Kasvio; denne upprepade sin seger följande år. Hanna-Maria Seppälä (f. 1984) blev den första finländska världsmästaren efter att ha segrat på 100 m fritt i Barcelona 2003. Också i EM-sammanhang har Finland erövrat flera medaljer av olika valör. Se även bl.a. motionsidrott, sportdykning. (Ingmar Björkman)
I Hfrs inledde den första simskolan sin verksamhet 1830, och i Brunnsparken uppfördes 1838 Ulrikasborgs bad- och brunnsinrättning, med separata avdelningar för damer och herrar. 1880 grundades Helsingfors simskole-aktiebolag, som 1883 uppförde en siminrättning i Norra hamnen vid stranden av Skatudden. Aura simsällskap i Åbo inledde sin verksamhet 1881 med gymnastikläraren John Hofman som drivande kraft. 1887 grundades Helsingfors simsällskap (HSS), som i årtionden framåt var landets ledande på området. Den första uppvisningen och i samband med denna en tävling (500 m) i HSS:s regi skedde 2/8 1893, och 1897 tävlade man första gången i simhopp.
Främst på den finlandssvenske idrottsledaren Uno Westerholms initiativ grundades 1906 Finska simförbundet (Suomen uimaliitto), och detta år började man tävla på FM-nivå och få besök av utländska simmare. I samband med HSS jubileumstävlingar 1907 såg man crawl användas första gången i praktiken. 1919 invigdes en utomhussiminrättning i Hummelviken och 4/6 1928 invigdes landets första simhall (10 x 25 m) vid Georgsgatan i Hfrs, vilket gjorde att simresultaten under de följande åren förbättrades avsevärt. Antalet allmänna simhallar är idag (2010) 152.
Inom Svenska Finlands idrottsförbund anordnades de första officiella mästerskapen i simning först 1953, trots att den hade funnits på programmet tidigare. Finlands simförbund hade 2009 129 föreningar med över 5 000 aktiva simmare. Internationella simförbundet, Fédération internationale de natation amateur (FINA) grundades 1908 och har sitt högkvarter i Lausanne. I OS tävlar man i frisim, ryggsim, bröstsim, medley, bland- och konstsim, simhopp (svikthopp, svikthopp par, höga hopp, höga hopp par) och vattenpolo. I VM, som instiftades 1973, har man dessutom simning i öppet vatten, i Finland den populära vintersimningen i vak och till dykning hörande fensimning, yt- eller snorkelsim.
Simning har förekommit på OS- programmet sedan 1896, och Finland deltog första gången i London 1908. De finländska framgångarna i olympiska spel har varit få. En av de största kom i Antwerpen 1920, då Arvo Aaltonen (1892-1949) tog brons på såväl 200 som 400 m bröstsim. Vid OS i Rom 1960 blev nationslaget på 4 x 200 m, Ilkka Suvanto, Kari Haavisto, Stig-Olof Grenner och Karri Käyhkö, femte på finländska rekordtiden 8.29,7. I Barcelona 1992 tog Antti Kasvio (f. 1973) brons på 200 m fritt (finl. rekord 1.47,63), medan Jani Sievinen blev 4:e på 200 m medley. Sievinen har sedan dess varit landets framgångsrikaste simmare med ett stort antal segrar, av dem elva med världsrekordtider på olika distanser.
Finland vann 1993 sitt första VM-guld, på 200 m fritt (25 m bana) genom Antti Kasvio; denne upprepade sin seger följande år. Hanna-Maria Seppälä (f. 1984) blev den första finländska världsmästaren efter att ha segrat på 100 m fritt i Barcelona 2003. Också i EM-sammanhang har Finland erövrat flera medaljer av olika valör. Se även bl.a. motionsidrott, sportdykning. (Ingmar Björkman)
simsport. Att det numera finns långt över 200 simhallar där träning kan bedrivas, mot endast två 1954, har självfallet haft stor betydelse för sportens utveckling. Hanna-Maria Seppälä inledde sin simträning 1990 vid fem års ålder i Kervo. Hon ses här vinna guld på 100 m medley vid kortbane-EM i Trieste 2005. Foto: Lehtikuva Oy, K. Mäntylä.