Vallgård, fi. Vallila, distrikt i mellersta stordistriktet i Hfrs, 11 356 inv. (2009), omfattar det egentliga Vallgård och delområdet Hermanstad. Vallgård, som tidigare präglades av små bergsknallar, förblev obebyggt ända fram till slutet av 1800-talet. Det ingår i den industridominerade "staden bortom Långa bron" (Sörnäs) och avgränsas mot n. av vidsträckta grönområden (i vilka ingår bl.a. Vallgårds koloniträdgård, inrättad 1931), mot ö. av Tavastvägen (den forna Östra chausséen) och mot v. av bangården i Fredriksberg. Vallgårdsområdet, där den första arbetarbostaden uppfördes 1876, erhöll stadsplan 1908 (tilläggsplan för området n. om Backasgatan, "Nya Vallgård", godkändes 1916) och bildade en egen stadsdel 1940. Byggnadsverksamheten i Vallgård var livligast på 1910- o. 20-talen, då bl.a. det enhetliga Trä-Vallgård byggdes med bostadshus för industriarbetare; inom bebyggelsen märks Pauluskyrkan ( B. Liljequist, 1931) och de enhetligt planerade storgårdshusen på vardera sidan av Sturegatan, bl.a. Maskin och bro ( A. Lindgren, 1918) och Sturegatan 40 (M. Välikangas, 1926). Under 1970-t. ersattes stora delar av industrin av kontor och datacentraler, och på 1990-t. etablerade sig banker och IT-företag på de forna industritomterna. Sålunda har i Vallgård bildats ett starkt företagsdistrikt mellan Böle och Fiskehamnens metrostation, som togs i bruk 2007.
En del av arbetarbostäderna i Vallgård förstördes totalt vid februaribombardemangen 1944. V. delen av Vallgård fick länge sin prägel av industrin; där fanns bl.a. 1900-2002 de stora järnvägsverkstäderna, vilka som mest hade ca 1 500 anställda och därmed var en av de största arbetsgivarna i staden. Ombyggnaden av industri- och lagerområden till bostadskvarter inleddes redan på 1990-talet i n. Hermanstad. Veterinärmedicinska fakulteten (Y. Lagerblad, 1961) revs 2006 och ersattes av ny bostadsbebyggelse (2 500 inv.) Samtidigt inleddes utbyggnaden av järnvägsverkstädernas område (2 500 inv.) samt kontorshus med bevarande av de ståtliga verkstadsbyggnaderna i rödtegel. Dessa nybyggen förstärker Vallgårds sociala förändring från arbetarstadsdel till medelklassområde med inslag av exklusiva bostäder för helt nya invånargrupper. Bland enskilda nyare byggnadsverk märks Vallgårds bibliotek och daghem ( J. Leiviskä, 1991). (R. Nikula, Yhtenäinen kaupunkikuva 1900-30, 1981)
En del av arbetarbostäderna i Vallgård förstördes totalt vid februaribombardemangen 1944. V. delen av Vallgård fick länge sin prägel av industrin; där fanns bl.a. 1900-2002 de stora järnvägsverkstäderna, vilka som mest hade ca 1 500 anställda och därmed var en av de största arbetsgivarna i staden. Ombyggnaden av industri- och lagerområden till bostadskvarter inleddes redan på 1990-talet i n. Hermanstad. Veterinärmedicinska fakulteten (Y. Lagerblad, 1961) revs 2006 och ersattes av ny bostadsbebyggelse (2 500 inv.) Samtidigt inleddes utbyggnaden av järnvägsverkstädernas område (2 500 inv.) samt kontorshus med bevarande av de ståtliga verkstadsbyggnaderna i rödtegel. Dessa nybyggen förstärker Vallgårds sociala förändring från arbetarstadsdel till medelklassområde med inslag av exklusiva bostäder för helt nya invånargrupper. Bland enskilda nyare byggnadsverk märks Vallgårds bibliotek och daghem ( J. Leiviskä, 1991). (R. Nikula, Yhtenäinen kaupunkikuva 1900-30, 1981)
Vallgård. Trä-Vallgård, som byggdes 1910-27 och var ett mönster för sin tids byggnadsideal, sanerades på 1980-talet varsamt med bevarande av den ursprungliga miljön. Foto: Sakari Niemi.