Vittis, fi. Huittinen, stad i s. Satakunta vid Kumo älvs mellersta lopp, Sydvästra Finlands region. Areal 533 km2, invånare 10 663 (2010).
Vittis är med sina älvdalar och vida slätter en bördig och välodlad bygd. Kumo älv, som i Vittis v. delar omges av stora myrmarker, mottar där från s. ett av sina största tillflöden Loimijoki. Puurijärvi-Isosuo nationalpark är delvis belägen i Vittis (Kumo). Centralort i den vidsträckta staden är Lauttakylä (ca 7 000 inv. 2000), ett betydande handelscentrum och en viktig trafikknut, belägen vid korsningen av riksvägarna 2 och 12 samt stamväg 41. Orten har bl.a. livsmedels-, metall- och träindustri. Bland inrättningar märks Satakunta fängelse (gr. 1935 som reservfängelse, delvis i Kjulo).
En av stadens förnämsta sevärdheter är Vittis museum (inrättat 1966) med skulptören Lauri Leppänens verk och en avdelning tillägnad president Risto Ryti. Bland offentliga skulpturer märks en staty av Risto Ryti (K. Räike, 1979), som i likhet med Leppänen var född i Vittis.
Vittis. är nämnt 1414 som självständig kyrksocken, från vilken senare utbrutits Punkalaidun, Kauvatsa, Vampula och Keikyä. Den ståtliga gråstenskyrkan (uppförd 1489-95) härjades av eld 1783 och erhöll efter utvidgningar 1794-96 och 1860 formen av en korskyrka. Orten blev köping 1972 och stad 1977. Vid ingången av 2009 inkorporerades Vampula kommun med staden. (Suur-Huittisten historia, 6 bd, 1949-2001)
Vittis är med sina älvdalar och vida slätter en bördig och välodlad bygd. Kumo älv, som i Vittis v. delar omges av stora myrmarker, mottar där från s. ett av sina största tillflöden Loimijoki. Puurijärvi-Isosuo nationalpark är delvis belägen i Vittis (Kumo). Centralort i den vidsträckta staden är Lauttakylä (ca 7 000 inv. 2000), ett betydande handelscentrum och en viktig trafikknut, belägen vid korsningen av riksvägarna 2 och 12 samt stamväg 41. Orten har bl.a. livsmedels-, metall- och träindustri. Bland inrättningar märks Satakunta fängelse (gr. 1935 som reservfängelse, delvis i Kjulo).
En av stadens förnämsta sevärdheter är Vittis museum (inrättat 1966) med skulptören Lauri Leppänens verk och en avdelning tillägnad president Risto Ryti. Bland offentliga skulpturer märks en staty av Risto Ryti (K. Räike, 1979), som i likhet med Leppänen var född i Vittis.
Vittis. är nämnt 1414 som självständig kyrksocken, från vilken senare utbrutits Punkalaidun, Kauvatsa, Vampula och Keikyä. Den ståtliga gråstenskyrkan (uppförd 1489-95) härjades av eld 1783 och erhöll efter utvidgningar 1794-96 och 1860 formen av en korskyrka. Orten blev köping 1972 och stad 1977. Vid ingången av 2009 inkorporerades Vampula kommun med staden. (Suur-Huittisten historia, 6 bd, 1949-2001)
Vittis. Ett av landets mest kända stenåldersfynd, en klubba av finkornig täljsten, formad som ett älghuvud, gjordes 1904 på en boplats i Palojoki by s. om kyrkbyn. Klubban, som förvaras i Nationalmuseum, är ca 7 000 år gammal. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.