Anjalankoski, församling och f.d. stad i Kymmenedalen på båda sidor om Kymmene älv vid dess nedre lopp. Då staden upphörde var dess areal 726 km2 och invånarantal 16 373 (2008).
Anjalankoski upptas i v. av tätt bebyggda områden kring älven och övergår mot ö. i en bergig, av sjöar och myrmarker uppfylld skogsbygd s. om Yttre Salpausselkä. De största samhällena i älvdalen är Myllykoski (7 250 inv. 2000) och Ingerois (6 000 inv.) Inom bebyggelsen märks Anjala kyrka (av trä, uppf. 1756), Sippola kyrka (av tegel, C.J. v. Heideken, 1871), Ingerois kyrka (B. Federley, 1910) och Myllykoski kyrka (W.G. Palmqvist, 1936) samt flera ståtliga herrgårdsbyggnader, bl.a. på Sippola gård och Wredeby. Det forna Anjala säteri var huvudgård för den Wredeska ättens vidsträckta besittningar i Kymmenedalen (Elimäki). Godset ägdes av ätten Wrede till 1837, inköptes 1842 av staten och gavs som fideikommiss åt landets dåvarande generalguvernör, furst Menschikoff, vars efterkommande innehade det till 1907. Det återköptes då av staten och styckades till småbruk. Huvudbyggnaden, som är uppförd i slutet av 1700-talet, öppnades som museum för allmänheten 1957.
Två kraftiga forsar, Myllykoski och Anjalankoski, har gett upphov till den storindustri som dominerar stadens näringsliv. Skogsindustrin i Anjalankoski fick sin början 1872, då ett träsliperi anlades vid Anjalankoski. Utom skogsindustri finns bl.a. kemisk samt metall- och verkstadsindustri.
Stora delar av det nuvarande Anjalankoski ingick på 1600-talet i Elimä friherreskap, vars baltiska herrar och fogdar sökte införa för landet främmande seder i sitt umgänge med allmogen. Detta ledde till oroligheter, som flera gånger krävde ingripanden av militär. Från historien är Anjalankoski främst känt genom det s.k. Anjalaförbundet, som ingicks under Gustav III:s ryska krig 1788-90. Under detta utkämpades strider bl.a. vid Liikkala by 3/7 1789.
Anjalankoski köping uppstod 1975 genom sammanslagning av två äldre kommuner, det v. om älven belägna Anjala (blev kapell under Elimä 1789 och egen församling 1863) och Sippola (kapell under Veckelax 1823, egen församling 1861) på ö. sidan av älven. Orten blev stad 1977. Vid ingången av 2009 förenades Anjalankoski jämte Kuusankoski, Valkeala, Jaala och Elimäki med Kouvola stad.(K. Hellgren, Sippolan historia, 1957; E-L. Oksanen, Anjalan historia, 1981)
Anjalankoski upptas i v. av tätt bebyggda områden kring älven och övergår mot ö. i en bergig, av sjöar och myrmarker uppfylld skogsbygd s. om Yttre Salpausselkä. De största samhällena i älvdalen är Myllykoski (7 250 inv. 2000) och Ingerois (6 000 inv.) Inom bebyggelsen märks Anjala kyrka (av trä, uppf. 1756), Sippola kyrka (av tegel, C.J. v. Heideken, 1871), Ingerois kyrka (B. Federley, 1910) och Myllykoski kyrka (W.G. Palmqvist, 1936) samt flera ståtliga herrgårdsbyggnader, bl.a. på Sippola gård och Wredeby. Det forna Anjala säteri var huvudgård för den Wredeska ättens vidsträckta besittningar i Kymmenedalen (Elimäki). Godset ägdes av ätten Wrede till 1837, inköptes 1842 av staten och gavs som fideikommiss åt landets dåvarande generalguvernör, furst Menschikoff, vars efterkommande innehade det till 1907. Det återköptes då av staten och styckades till småbruk. Huvudbyggnaden, som är uppförd i slutet av 1700-talet, öppnades som museum för allmänheten 1957.
Två kraftiga forsar, Myllykoski och Anjalankoski, har gett upphov till den storindustri som dominerar stadens näringsliv. Skogsindustrin i Anjalankoski fick sin början 1872, då ett träsliperi anlades vid Anjalankoski. Utom skogsindustri finns bl.a. kemisk samt metall- och verkstadsindustri.
Stora delar av det nuvarande Anjalankoski ingick på 1600-talet i Elimä friherreskap, vars baltiska herrar och fogdar sökte införa för landet främmande seder i sitt umgänge med allmogen. Detta ledde till oroligheter, som flera gånger krävde ingripanden av militär. Från historien är Anjalankoski främst känt genom det s.k. Anjalaförbundet, som ingicks under Gustav III:s ryska krig 1788-90. Under detta utkämpades strider bl.a. vid Liikkala by 3/7 1789.
Anjalankoski köping uppstod 1975 genom sammanslagning av två äldre kommuner, det v. om älven belägna Anjala (blev kapell under Elimä 1789 och egen församling 1863) och Sippola (kapell under Veckelax 1823, egen församling 1861) på ö. sidan av älven. Orten blev stad 1977. Vid ingången av 2009 förenades Anjalankoski jämte Kuusankoski, Valkeala, Jaala och Elimäki med Kouvola stad.(K. Hellgren, Sippolan historia, 1957; E-L. Oksanen, Anjalan historia, 1981)
Anjalankoski var en ung stad som hade skogsindustrin att tacka för sin tillkomst. Karta: Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet.
Huvudbyggnaden på Anjala gård, som uppfördes i början av 1790-talet i nyantik stil. Gården var i augusti 1788 skådeplatsen för den kända sammansvärjningen mot Gustav III. Foto: Sakari Niemi.
Bildkälla: Stadsvapnet som var i bruk till 2009 då Anjalankoski sammanslogs med Kouvola. Finl. kommunförbund.