Valkeala, församling och f.d. kommun närmast n.o. om Kouvola och Kuusankoski. Då kommunen upphörde var dess areal 856 km2 och invånarantal 11 652 (2008).
V. omfattar i n. huvudsakligen obebyggda ödemarker, liknande dem i Stor-Savolax. Inre Salpausselkä löper genom trakten; i s. bildar en del av Yttre Salpausselkä den s.k. Uttismalmen. Vattendragen avvattnas av Kymmene älv, utom Lovasjärvi i n.o., som har sitt utlopp i Saimen. Sjöarna i n. hör till Mäntyharjustråten, där bl.a. forsen Siikakoski utbyggts (kraftverket invigdes 1961, effekt 2 MW). Mellan Inre och Yttre Salpausselkä strömmar Valkealastråten mot Kymmene älv. I närheten av stråtens största sjöar, Haukkajärvi, Rapojärvi och Lappala, ligger kyrkbyn (1 200 inv. 2006). En stor del av befolkningen är koncentrerad till tätorterna i s.v., nära Kouvola och Kuusankoski. I V. ligger Repovesi nationalpark (15 km2, delvis i Mäntyharju, gr. 2003), som främst består av vida obebodda skogar. I anslutning till nationalparken ligger Aarnikotka naturskyddsområde, som är ett privat skyddsområde ägt av UPM-Kymmene Oyj. Orten är förläggningsplats för betydande armé- och artilleriförband med garnisoner i Utti och Vekaranjärvi.
V. fick sina första bofasta invånare i mitten av 1200-t. På 1400-t. växte invånarantalet snabbt p.g.a. invandring över Kymmene älv från Hollola storsocken. V. blev kapell under Itis 1631 och bildade egen församling 1640; den nuvarande kyrkan byggdes 1927 (A. Lindgren/B. Liljequist). Under 1788-90 års krig utkämpades en mindre drabbning på Uttismalmen, där ryssarna efter kriget uppförde en fästning; rester av vallarna står fortfarande kvar. I kyrkbyn byggdes 1979 en korsu, som tjänstgör som museum. 1985 inkorporerades delar av V. med Kouvola. Vid ingången av 2009 förenades V. jämte Anjalankoski, Kuusankoski, Jaala och Elimäki med Kouvola stad. (Valkealan historia, 2 bd, 1990-95; V. Vaara, Valkealan seurakunnan historia, 1931, Valkealan kirja, 1970; I. Siukonen, Valkealan mailta, 1955; H. Pohjalainen, Sinistä ja vihreää: moni-ilmeinen Pohjois-Valkeala, 2001)
V. omfattar i n. huvudsakligen obebyggda ödemarker, liknande dem i Stor-Savolax. Inre Salpausselkä löper genom trakten; i s. bildar en del av Yttre Salpausselkä den s.k. Uttismalmen. Vattendragen avvattnas av Kymmene älv, utom Lovasjärvi i n.o., som har sitt utlopp i Saimen. Sjöarna i n. hör till Mäntyharjustråten, där bl.a. forsen Siikakoski utbyggts (kraftverket invigdes 1961, effekt 2 MW). Mellan Inre och Yttre Salpausselkä strömmar Valkealastråten mot Kymmene älv. I närheten av stråtens största sjöar, Haukkajärvi, Rapojärvi och Lappala, ligger kyrkbyn (1 200 inv. 2006). En stor del av befolkningen är koncentrerad till tätorterna i s.v., nära Kouvola och Kuusankoski. I V. ligger Repovesi nationalpark (15 km2, delvis i Mäntyharju, gr. 2003), som främst består av vida obebodda skogar. I anslutning till nationalparken ligger Aarnikotka naturskyddsområde, som är ett privat skyddsområde ägt av UPM-Kymmene Oyj. Orten är förläggningsplats för betydande armé- och artilleriförband med garnisoner i Utti och Vekaranjärvi.
V. fick sina första bofasta invånare i mitten av 1200-t. På 1400-t. växte invånarantalet snabbt p.g.a. invandring över Kymmene älv från Hollola storsocken. V. blev kapell under Itis 1631 och bildade egen församling 1640; den nuvarande kyrkan byggdes 1927 (A. Lindgren/B. Liljequist). Under 1788-90 års krig utkämpades en mindre drabbning på Uttismalmen, där ryssarna efter kriget uppförde en fästning; rester av vallarna står fortfarande kvar. I kyrkbyn byggdes 1979 en korsu, som tjänstgör som museum. 1985 inkorporerades delar av V. med Kouvola. Vid ingången av 2009 förenades V. jämte Anjalankoski, Kuusankoski, Jaala och Elimäki med Kouvola stad. (Valkealan historia, 2 bd, 1990-95; V. Vaara, Valkealan seurakunnan historia, 1931, Valkealan kirja, 1970; I. Siukonen, Valkealan mailta, 1955; H. Pohjalainen, Sinistä ja vihreää: moni-ilmeinen Pohjois-Valkeala, 2001)