Dragsfjärd

Dragsfjärd, f.d. kommun i Åboland ca 30 km s.o. om Pargas då kommunen upphörde var dess areal 267 km2 och invånarantal 3 277 (2008).

D. upptar s.v. delen av Kimitoön och den s. därom belägna Hitis skärgård, som avslutas med fyrön Bengtskär. Den överallt rätt kuperade terrängen genomdras av sprickdalar, som löper i n.-s. riktning. De uppfylls ställvis av insjöar, bl.a. den 7 km långa Dragsfjärden, som i båda ändarna skils från havet av smala näs (på det nordliga ligger D:s kyrkby). Den bästa jordbruksbygden är lerslätterna vid Sunnanå vik i ö. Kommunens centralort är Dalsbruk, som hyser omkring hälften av dess befolkning och har en metallindustri med anor från 1600-t. En annan gammal bruksort med fortfarande livaktig industri (låsfabrikation) är Björkboda. I kommunen fanns tidigare (från mitten av 1870-t.) även ett glasbruk, som dock lades ned på 1930-t. (Skinnarvik). Marinen har idag en mindepå i Skinnarvik. Av egendomar kan nämnas Söderlångvik.

D. erhöll en bofast befolkning under tidig medeltid, blev kapell under Kimito 1694 och bildade egen församling 1903; träkyrka, invigd 1755 (A. Piimänen). Vid ingången av 2009 sammanslogs D:s kommun med de två övriga på Kimitoön till en enda kommun med detta namn. Församlingen uppgick samtidigt i den nybildade Kimitoöns församling. (T. Hollsten, D:s kommun, bygd och förvaltning, 1958)


DRAGSF1.jpg

Karta: Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet.

Dragsfjaerd.jpg

Dragsfjärd. Den kände allmogemästaren Antti Piimänen ritade träkyrkan 1749, och den färdigställdes under hans ledning 1755. Foto: Schildts bildarkiv, H. Ekberg.

DRAGSFJR.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
kommuner, skärgårdar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 07.09.2011
Uppdaterat 01.06.2023