Korpo, fi. Korppoo, kapellförsamling och tidigare kommun i Åboland ca 40 km s.v. om Pargas, ingår sedan 1/1 2009 i Pargas stad (2009-2011 hette staden Väståboland). Vid kommunsammanslagningen var Korpos areal 169 km2 och antalet invånare var 845.
Till skillnad från de övriga skärgårdskommunerna fick en stor del av befolkningen länge sin utkomst av offentlig och privat service. Den privata företagsamheten främjas av färjförbindelserna med Åland. Försvarsmakten var kommunens viktigaste arbetsgivare med ett 80-t. anställda på forten Gyltö och Utö fram till 2006, då Åbo kustsektion lades ned. På Utö reser sig landets äldsta fyr. Bland inrättningar märks på Lohm en biologisk station (invigd 1958), som tillhör Åbo universitet. I Korpo yttre skärgård inrättades 1984 Skärgårdshavets nationalpark. Av evenemang kan nämnas Korpo Sea Jazz (musikfestspel).
Korpo koloniserades på 1100-talet av svenskar och omtalas tidigast 1434. Gråstenskyrkan, helgad åt S:t Mikael, härstammar från senare delen av 1300-talet och representerar landets äldsta kyrkotyp med torn i v., annars företrädd bara på Åland. Kyrkan har ett i Norden unikt korlectorium från katolska tiden. Under stormaktstiden ingick Korpo i ett friherreskap (Korpo friherreskap), förlänat av drottning Kristina. Ögrupperna Utö, Jurmo och Österskär, som tidigare hört till Åland, överfördes till Korpo 1855 i samband med fredsförhandlingarna under Krimkriget. I slutet av mars 1918 utkämpades på flera platser heta strider mellan en tysk expeditionskår, som bistods av Skärgårdens frikår, och de röda, som hade högkvarter på herresätet Korpo gård. (B. Fortelius, Ortnamnen i K., 1999)
Till skillnad från de övriga skärgårdskommunerna fick en stor del av befolkningen länge sin utkomst av offentlig och privat service. Den privata företagsamheten främjas av färjförbindelserna med Åland. Försvarsmakten var kommunens viktigaste arbetsgivare med ett 80-t. anställda på forten Gyltö och Utö fram till 2006, då Åbo kustsektion lades ned. På Utö reser sig landets äldsta fyr. Bland inrättningar märks på Lohm en biologisk station (invigd 1958), som tillhör Åbo universitet. I Korpo yttre skärgård inrättades 1984 Skärgårdshavets nationalpark. Av evenemang kan nämnas Korpo Sea Jazz (musikfestspel).
Korpo koloniserades på 1100-talet av svenskar och omtalas tidigast 1434. Gråstenskyrkan, helgad åt S:t Mikael, härstammar från senare delen av 1300-talet och representerar landets äldsta kyrkotyp med torn i v., annars företrädd bara på Åland. Kyrkan har ett i Norden unikt korlectorium från katolska tiden. Under stormaktstiden ingick Korpo i ett friherreskap (Korpo friherreskap), förlänat av drottning Kristina. Ögrupperna Utö, Jurmo och Österskär, som tidigare hört till Åland, överfördes till Korpo 1855 i samband med fredsförhandlingarna under Krimkriget. I slutet av mars 1918 utkämpades på flera platser heta strider mellan en tysk expeditionskår, som bistods av Skärgårdens frikår, och de röda, som hade högkvarter på herresätet Korpo gård. (B. Fortelius, Ortnamnen i K., 1999)
Korpo kan bjuda på allt från stormpiskade klippor i havsbandet till lummiga betesängar i den inre skärgården. Karta: Arttu Paarlahti.
Korpo kyrka. Foto: H. Ekberg.
Korpo kommunvapen, som var i bruk till 2009 då staden Väståboland bildades. Bildkälla: Finl. kommunförbund.