Lammi, församling och f.d. kommun (gammalt sv. namn Lampis) i Egentliga Tavastland mellan Tavastehus och Lahtis, Södra Finlands region. Införlivades vid ingången av 2009 med Tavastehus. Vid sammanslagningen var kommunens areal 538 km2 och invånarantal 5 527 (2008).
Lammis centrala partier upptas av ett höglänt område (120-150 m ö.h.), som omges av sjörika ås- och skogstrakter. Lammis kyrkby vid stranden av sjön Ormajärvi har ca 3 000 inv. (2000). Vidsträckta skogsmarker finns särskilt i ö. och n., där Evois friluftsområde (gr. 1994, 47 km2), ett av s. Finlands största skogsområden, utbreder sig. Evois har sedan mitten av 1800-talet varit ett centrum för skogsutbildningen i landet, och denna fortsätter inom ramen för den regionala yrkeshögskolan. I Lammi arbetar vidare en biologisk station (gr. 1954), ägd av Helsingfors universitet, och det 1983 grundade Potatisforskningsinstitutet (potatis). Lammi har bl.a. byggnads- och konfektionsindustri. Där finns flera stora egendomar, bland vilka särskilt märks Mommila, som blev känt i samband med oroligheterna hösten 1917.
Två byar nämns 1374 i Lammi, som något tidigare blev administrativ socken. Gråstenskyrkan, byggd under 1500-talets två första decennier och helgad åt S:ta Katarina, brandskadades svårt 29/4 1918, sedan den antänts av tyska trupper. Lammi var 1883-99 förläggningsort för 25. reservkompaniet av Tavastlands skarpskyttebataljon (minnessten rest 1969). Socknen var i århundraden känd för sin linodling. (Lammin pitäjän historia, 3 bd, 1972-2001; Lammi: kuvia ja kertomuksia pellavapitäjästä, 1989; U. Kiuru, Lammin muinaismuistot ja kivien tarinat, 1995)
Lammis centrala partier upptas av ett höglänt område (120-150 m ö.h.), som omges av sjörika ås- och skogstrakter. Lammis kyrkby vid stranden av sjön Ormajärvi har ca 3 000 inv. (2000). Vidsträckta skogsmarker finns särskilt i ö. och n., där Evois friluftsområde (gr. 1994, 47 km2), ett av s. Finlands största skogsområden, utbreder sig. Evois har sedan mitten av 1800-talet varit ett centrum för skogsutbildningen i landet, och denna fortsätter inom ramen för den regionala yrkeshögskolan. I Lammi arbetar vidare en biologisk station (gr. 1954), ägd av Helsingfors universitet, och det 1983 grundade Potatisforskningsinstitutet (potatis). Lammi har bl.a. byggnads- och konfektionsindustri. Där finns flera stora egendomar, bland vilka särskilt märks Mommila, som blev känt i samband med oroligheterna hösten 1917.
Två byar nämns 1374 i Lammi, som något tidigare blev administrativ socken. Gråstenskyrkan, byggd under 1500-talets två första decennier och helgad åt S:ta Katarina, brandskadades svårt 29/4 1918, sedan den antänts av tyska trupper. Lammi var 1883-99 förläggningsort för 25. reservkompaniet av Tavastlands skarpskyttebataljon (minnessten rest 1969). Socknen var i århundraden känd för sin linodling. (Lammin pitäjän historia, 3 bd, 1972-2001; Lammi: kuvia ja kertomuksia pellavapitäjästä, 1989; U. Kiuru, Lammin muinaismuistot ja kivien tarinat, 1995)
Lammi. Orten var i århundraden känd främst för sin linodling. Idag är trakten bland mycket annat ett centrum för tillverkningen av sahti, ett mörkt öl som tillverkas enligt traditionella metoder och som sedan 1988 saluförs av det statliga alkoholmonopolet. Karta: Arttu Paarlahti.
På Lammis f.d. kommunvapen framkommer linodlingens centrala roll i den forna socknens historia. Bildkälla: Finl. kommunförbund.