Ulrikasborg, fi. Ullanlinna, distrikt i södra stordistriktet i Hfrs, belägen på sydsidan av stadsudden, 22 371 inv. (2008). Ulrikasborg har fått sitt namn efter ett befästningsverk som påbörjades 1748 (några år efter drottning Ulrika Eleonoras död) på Observatorieberget (urspr. Kasaberget, 43 m ö.h.) men aldrig byggdes färdigt. Även den badinrättning som på 1830-t. grundades i Brunnsparken uppkallades efter befästningen. Distriktet omfattar utom det egentliga U. (10 214 inv. 2008) delområdena Eira, Gardesstaden, Rödbergen, Munkholmen och Sveaborg.
En stadsplan för Ulrikasborg fastställdes 1875, varefter dess n. partier erhöll bebyggelse. Huvuddelen av Ulrikasborg utbyggdes i början av 1900-t. Inom den tämligen kompakta bostadsbebyggelsen med överklassprägel i s. och ö. samt arbetarprägel i v. invid arbetarstadsdelen Rödbergen, märks Observatoriet (C.L. Engel, 1831-33), Kirurgiska sjukhuset (S. Reinier/F.A. Sjöström, 1886-88) och Eira sjukhus (L. Sonck, 1905); en rad kyrkor, bl.a. Johanneskyrkan (A.E. Melander, färdigbyggd 1893), Svenska normallyceum (H. Dalström, 1878-80), Finska normallyceum (J. Ahrenberg, 1905) och det nuvarande Designmuseet (G. Nyström, 1894). Där finns även många förnämliga bostadshus, uppförda enligt ritningar av den nationalromantiska erans mest kända arkitekter. Husen bär byggherrens namn (Kihlmanska gården, Björnbergska gården, Krogiuska gården etc.), har romantiserande namn som Villa Ulrika, Villa Luna, Villa Solsken eller finska namn inhuggna i fasaden (Majava, Rannikko, Puistoranta etc.).
Av den gamla träbebyggelsen har endast två hus bevarats, ett vid Femkanten och ett vid Nylandsgatan. De mäktiga industribyggnaderna i änden av Fabriksgatan har successivt ombyggts till kontor, medan Sandvikens skeppsdocka (Sandviken) har bestått som högteknologiskt varv. I början av 2000-t. inleddes ett omfattande byggande av exklusiva bostäder ytterom den gamla bebyggelsen i Eira. Samtidigt förbereddes en ombyggnad av delar av Munkholmen och hela Ärtholmen till bostadsområden. Bland offentliga skulpturer märks gruppen De skeppsbrutna (R. Stigell, 1898) på Observatorieberget.
En stadsplan för Ulrikasborg fastställdes 1875, varefter dess n. partier erhöll bebyggelse. Huvuddelen av Ulrikasborg utbyggdes i början av 1900-t. Inom den tämligen kompakta bostadsbebyggelsen med överklassprägel i s. och ö. samt arbetarprägel i v. invid arbetarstadsdelen Rödbergen, märks Observatoriet (C.L. Engel, 1831-33), Kirurgiska sjukhuset (S. Reinier/F.A. Sjöström, 1886-88) och Eira sjukhus (L. Sonck, 1905); en rad kyrkor, bl.a. Johanneskyrkan (A.E. Melander, färdigbyggd 1893), Svenska normallyceum (H. Dalström, 1878-80), Finska normallyceum (J. Ahrenberg, 1905) och det nuvarande Designmuseet (G. Nyström, 1894). Där finns även många förnämliga bostadshus, uppförda enligt ritningar av den nationalromantiska erans mest kända arkitekter. Husen bär byggherrens namn (Kihlmanska gården, Björnbergska gården, Krogiuska gården etc.), har romantiserande namn som Villa Ulrika, Villa Luna, Villa Solsken eller finska namn inhuggna i fasaden (Majava, Rannikko, Puistoranta etc.).
Av den gamla träbebyggelsen har endast två hus bevarats, ett vid Femkanten och ett vid Nylandsgatan. De mäktiga industribyggnaderna i änden av Fabriksgatan har successivt ombyggts till kontor, medan Sandvikens skeppsdocka (Sandviken) har bestått som högteknologiskt varv. I början av 2000-t. inleddes ett omfattande byggande av exklusiva bostäder ytterom den gamla bebyggelsen i Eira. Samtidigt förbereddes en ombyggnad av delar av Munkholmen och hela Ärtholmen till bostadsområden. Bland offentliga skulpturer märks gruppen De skeppsbrutna (R. Stigell, 1898) på Observatorieberget.
Ulrikasborg. Högbergsgatan är den pulserande livsnerven i stadsdelen. Foto: Schildts bildarkiv, T. Ørsted.