Virussjukdomar

virussjukdomar, sjukdomar orsakade av ett smittsamt material som kallas virus. Virus består av protein och nukleinsyra (DNA eller RNA), saknar egen ämnesomsättning, men kan föröka sig i sin värdcell. Virus kan infektera alla levande organismer, d.v.s. bakterier, protozoer, alger, svampar, växter och djur. De är i mycket hög grad beroende av värdcellen. Virusinfektioner i människokroppen kan vara lokala eller drabba hela organismen. Ofta är ett visst virus specialiserat för förökning i en viss typ av organ. Virus kan spridas på flera olika sätt, t.ex. genom hosta och nysningar, dålig hygien och förorening av vatten eller matvaror, på sexuell väg eller som kontaktsmitta vid förlossning, genom blodtransfusioner eller stick av insekter. Många virus ger vid infektion en livslång immunitet. Det finns förhållandevis få läkemedel som hindrar förökning av virus; medel finns dock med effekt på bl.a. influensavirus, vissa herpesvirus och HI-virus. När det gäller utveckling av vacciner för att förebygga virusinfektioner har framgångarna däremot varit betydligt större.

Många av våra allra vanligaste sjukdomar, såsom en stor del av luftvägsinfektionerna och tarminfektionerna, är orsakade av virus. De vanliga barnsjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund har s.g.s. utrotats i Finland tack vare effektiva vaccineringsprogram. Den systematiska vaccineringen (vaccination) ledde också till att polion försvann i början av 1960-t., men 1984 konstaterades några nya fall. En ny epidemi kunde stävjas tack vare en synnerligen omfattande vaccinationskampanj. Vattkoppsepidemier förekommer med några års mellanrum och av hela befolkningen beräknas 95-98 % ha haft vattkoppor. Samma virus, varicella-zosterviruset, kan under vissa omständigheter orsaka bältros. Influensa uppträder årligen i form av epidemier mellan december och april. Mononukleos är en vanlig virussjukdom, som orsakas av Epstein-Barr-virus. Samma virus ger hos barn upphov till en mycket lindrigare sjukdom. Årligen påträffas över 1 000 fall av sorkfeber, som orsakas av Puumalavirus, som sprids av skogssork. Om vårarna förekommer främst hos 5-15-åringar små epidemier orsakade av parvovirus B19 (femte sjukdomen). En virussjukdom som kan påträffas under sensommaren och förhösten är Pogostasjukan, som orsakas av ett Sindbisvirus, som sprids av myggor. Fästingburen hjärninflammation (Kumlingesjuka) orsakas av ett arbovirus och förekommer främst på Åland och i Åbolands skärgård (jfr fästingburna sjukdomar). Ett flertal olika virus kan orsaka hjärnhinneinflammation. Bland virushepatiterna (leverinflammationerna) märks främst hepatit A (epidemisk gulsot), B och C. De HI- virusinfekterades antal i Finland uppgick i slutet av 2004 till 1 775 (aids).

Utforskning av v. med moderna metoder (virologi) har bedrivits i Finland sedan 1940-t. De första professurerna i virologi i Finland inrättades vid Helsingfors universitet 1957 och Åbo universitet 1962. Nils Oker-Blom (1919-94) var Finlands första virologiprofessor, sedermera arkiater. På 1950-t. visade Oker- Blom och hans forskarteam, att Kumlingesjukan orsakas av ett fästingburet arbovirus. Två andra liknande virustyper har upptäckts i Finland: Uukuniemi-virus och Ingå-virus. Andra virussjukdomar, som speciellt studerats i Finland, är cytomegalovirusinfektioner och sorkfeber. Virusforskningen i Finland har under de senaste decennierna varit synnerligen expansiv och har förvärvat stort internationellt anseende. Forskningen, som tidigare var inriktad på etiologiska, epidemiologiska och ekologiska undersökningar, har numera koncentrerats på molekylärbiologi. Många är de forskare som har utgått från finländska institutioner och som i hemlandet och utlandet fortsätter att skörda betydande framgångar på virologins område. (Tom Pettersson)