Wiurila, egendom i Halikko vid innersta delen av Halikkoviken. Wiurilas historia går tillbaka till 1400-talet. Denna medeltida sätesgård bytte fram till 1780 ägare endast genom arv, var gång på kvinnolinjen. 1787 såldes godset till landshövdingen och generalmajoren Magnus Wilhelm Armfelt, som året innan hade förvärvat godsen Åminne och Vuorentaka. Efter arvskiftet mellan hans söner 1803 erhöll Gustaf Mauritz Åminne och brodern August Filip Wiurila och Vuorentaka, som förblev förenade fram till 1935. Corps de logiet på Wiurila, en tvåvånings stenbyggnad i nyklassisk stil, uppfört 1806-11 enligt ritningar av Ch. Bassi, anses vara en av epokens vackraste herrgårdar i Finland. Tillsammans med ekonomiebyggnaderna i tegel, som Magnus Reinhold Armfelt lät uppföra enligt ritningar av C.L. Engel 1843-45, bildar det en av de mest helgjutna empiremiljöerna i Finland. Huvudgården (ca 110 ha) ägs fortfarande av en ättling till den Armfeltska ätten, Anna Marie Aminoff. Gården har idag en 18 håls golfbana, ridverksamhet, restaurang och ett litet hotell, hästvagnsmuseum m.m. (Herrgårdar i Finland II, 1928; G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland II, 1942; R. Ahlbäck, Gods och herresäten i Finland, 1946; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989; V. Vennonen, Elämää kartanon mailla 1900-1940, 1990)
Wiurila stod länge i skuggan av granngodsen Åminne och Vuorentaka, med vilka det hade gemensamma ägare och som bebyggdes med stenhus redan på 1500-t. Foto: Wiurila gård, G. Brüninghaus.