Kyrkslätt, fi. Kirkkonummi, kommun i Västnyland vid Finska vikens kust 30 km v. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 365 km2, invånare 36 942 varav 18 % svenskspråkiga (2010).
En längsgående dal som sträcker sig från Esboviken till Pickalaviken avgränsar två olika naturtyper i Kyrkslätt. Två långa, bergiga uddar, Obbnäs och Porkala udd med mellanliggande vikar och bördiga lerdalar, ger landskapet dess karaktär i kommunens s. delar. I yttre skärgården ligger Porkala fyr och fästningsön Makilo. Området n. om nämnda dal har inlandskaraktär; större sjöar är där bl.a. Humaljärvi och Vitträsk. Den tätaste bebyggelsen finns inom zonen kring Kustbanan som genomdrar kommunens centrala delar i öst-västlig riktning. Centralorten Kyrkslätts kyrkby hade ca 13 200 inv. 2010; bland övriga tätorter märks Veikkola (ca 3 900 inv.) vid riksväg 1 i n. samt industrisamhällena Kantvik, Jorvas och Masaby. Obbnäs garnison och flottbas ute på udden med samma namn bildar ett eget samhälle.
På grund av närheten till huvudstaden har förortsbildningen även nått Kyrkslätt, som fördubblade sin folkmängd under 1900-talets sista kvartssekel. Kustbanan från Hfrs västerut elektrifierades 1968 fram till Kyrkslätts kyrkby. En snabb vägförbindelse med huvudstaden erhöll Kyrkslätt redan 1937, då den s.k. Jorvasvägen genom s. Esbo blev färdig.
Kommunen är en bördig och väl uppodlad jordbruksbygd, som före andra världskriget var föga industrialiserad. Större industriföretag är idag Oy L M Ericsson Ab (etabl. 1971, ca 950 anst. 2008), Prysmian Cables and Systems Oy (åren 2000-05 Pirelli Cables and Systems Oy, kabelfabrik m.m., gr. 1956 som del av dåv. Finska kabelfabriken Ab, ca 400 anst. 2004), Nordic Aluminium Oyj (aluminiumprodukter, gr. 1962, ca 300 anst. 2004) och det av Daniscokoncernen ägda Finska socker (sockerbruk, gr. 1963, ca 200 anst. 2004). I kommunen finns ett astronomiskt observatorium, tillhörigt Helsingfors universitet (astronomi). Kyrkslätt är även säte för Geodetiska institutet. Av sevärdheter kan nämnas arkitekten Eliel Saarinens ståtliga villa Hvitträsk från början av 1900-talet, numera museum. En ortodox kyrka invigdes 2001. Bland övriga byggnader märks Kyrkslätts församlingscentrum (J. Leiviskä, 1980).
Kyrkslätt är en gammal kulturbygd, nämnd som självständig församling 1330. Socknens gamla gråstenskyrka, troligen uppförd på 1400-talet, iståndsattes efter en förödande eldsvåda 1573 och efter den s.k. Porkalaparentesen 1944-56 (Porkala). Under kriget 1918 var Kyrkslätt skådeplatsen för en häftig strid mellan röda och vita vid hemmanet Sigurds (frikårer). Vid vapenstilleståndet 1944 utarrenderades 239 km2 eller 2/3 av kommunens område på 50 år till Sovjetunionen, som dock övergav denna marinbas redan 1956. Under Porkalaparentesens tid arbetade kommunen i n. Kyrkslätt, där Haapajärvi kyrka utgjorde centrum för församlingsverksamheten. Därefter genomgick kommunen, som ursprungligen var en svenskspråkig bygd dominerad av lantbruksnäringarna, en snabb omvandling. Den förändrade näringsstrukturen har inverkat även på språkförhållandena; finskan blev majoritetsspråk 1973. (J.E. Rosberg/U.A. Fleege, Kyrkslätt socken, 3 bd, 1900-01; Kyrkslätt förr och nu, red. A. Jansson, 1930; H. Jansson, Det oförgätliga Kyrkslätt., 1953; G. Takolander, Historier från Kyrkslätt, 1954; S. Backman/I. Ihrcke-Åberg, Det gamla Kyrkslätt, 2003)
En längsgående dal som sträcker sig från Esboviken till Pickalaviken avgränsar två olika naturtyper i Kyrkslätt. Två långa, bergiga uddar, Obbnäs och Porkala udd med mellanliggande vikar och bördiga lerdalar, ger landskapet dess karaktär i kommunens s. delar. I yttre skärgården ligger Porkala fyr och fästningsön Makilo. Området n. om nämnda dal har inlandskaraktär; större sjöar är där bl.a. Humaljärvi och Vitträsk. Den tätaste bebyggelsen finns inom zonen kring Kustbanan som genomdrar kommunens centrala delar i öst-västlig riktning. Centralorten Kyrkslätts kyrkby hade ca 13 200 inv. 2010; bland övriga tätorter märks Veikkola (ca 3 900 inv.) vid riksväg 1 i n. samt industrisamhällena Kantvik, Jorvas och Masaby. Obbnäs garnison och flottbas ute på udden med samma namn bildar ett eget samhälle.
På grund av närheten till huvudstaden har förortsbildningen även nått Kyrkslätt, som fördubblade sin folkmängd under 1900-talets sista kvartssekel. Kustbanan från Hfrs västerut elektrifierades 1968 fram till Kyrkslätts kyrkby. En snabb vägförbindelse med huvudstaden erhöll Kyrkslätt redan 1937, då den s.k. Jorvasvägen genom s. Esbo blev färdig.
Kommunen är en bördig och väl uppodlad jordbruksbygd, som före andra världskriget var föga industrialiserad. Större industriföretag är idag Oy L M Ericsson Ab (etabl. 1971, ca 950 anst. 2008), Prysmian Cables and Systems Oy (åren 2000-05 Pirelli Cables and Systems Oy, kabelfabrik m.m., gr. 1956 som del av dåv. Finska kabelfabriken Ab, ca 400 anst. 2004), Nordic Aluminium Oyj (aluminiumprodukter, gr. 1962, ca 300 anst. 2004) och det av Daniscokoncernen ägda Finska socker (sockerbruk, gr. 1963, ca 200 anst. 2004). I kommunen finns ett astronomiskt observatorium, tillhörigt Helsingfors universitet (astronomi). Kyrkslätt är även säte för Geodetiska institutet. Av sevärdheter kan nämnas arkitekten Eliel Saarinens ståtliga villa Hvitträsk från början av 1900-talet, numera museum. En ortodox kyrka invigdes 2001. Bland övriga byggnader märks Kyrkslätts församlingscentrum (J. Leiviskä, 1980).
Kyrkslätt är en gammal kulturbygd, nämnd som självständig församling 1330. Socknens gamla gråstenskyrka, troligen uppförd på 1400-talet, iståndsattes efter en förödande eldsvåda 1573 och efter den s.k. Porkalaparentesen 1944-56 (Porkala). Under kriget 1918 var Kyrkslätt skådeplatsen för en häftig strid mellan röda och vita vid hemmanet Sigurds (frikårer). Vid vapenstilleståndet 1944 utarrenderades 239 km2 eller 2/3 av kommunens område på 50 år till Sovjetunionen, som dock övergav denna marinbas redan 1956. Under Porkalaparentesens tid arbetade kommunen i n. Kyrkslätt, där Haapajärvi kyrka utgjorde centrum för församlingsverksamheten. Därefter genomgick kommunen, som ursprungligen var en svenskspråkig bygd dominerad av lantbruksnäringarna, en snabb omvandling. Den förändrade näringsstrukturen har inverkat även på språkförhållandena; finskan blev majoritetsspråk 1973. (J.E. Rosberg/U.A. Fleege, Kyrkslätt socken, 3 bd, 1900-01; Kyrkslätt förr och nu, red. A. Jansson, 1930; H. Jansson, Det oförgätliga Kyrkslätt., 1953; G. Takolander, Historier från Kyrkslätt, 1954; S. Backman/I. Ihrcke-Åberg, Det gamla Kyrkslätt, 2003)
Kyrkslätt. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Kyrkslätt. Porkala fyr på Kallbådan stod färdig 1920 och skiljer sig genom sin säregna och mäktiga profil från andra finländska fyrar. Den används idag som en symbol för kommunen i turistreklam m.m. Foto: Niklas Sjöblom.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.