Munksnäs

Munksnäs, fi. Munkkiniemi, distrikt i västra stordistriktet i Hfrs; begränsas i v. av Bredviken och omfattar i huvudsak området mellan Stor- och Lillhoplaxvikarna; 17 082 inv. (2009). Munksnäs omtalas första gången 1351 och anges då tillhöra Padis kloster i Estland. I slutet av medeltiden lydde det under biskopen i Åbo. Munksnäs var efter reformationen tidvis ett enstaka skattehemman, tidvis i kronans ägo. Egendomen ingick i de förläningar Gustav II Adolf 1616 gav åt understallmästare Gert Skytte, reducerades på 1680-talet och ombildades till dubbelt berustat säteri samt innehades 1744-1837 av släkten Matheiszen. Gården kom därefter till ätten Ramsay. Den avyttrades 1910 till Ab M.G. Stenius förutom huvudbyggnaden, en ståtlig herrgård. Mittpartiet är uppfört 1815 och sidoflyglarna 1839 enligt ritningar av A.F. Granstedt. Byggnaden övergick 1963 i en finsk studentnations ägo (Etelä-suomalainen osakunta). Den inrymmer idag Kone Oyj:s representationslokaliteter.

Bolaget Ab M.G. Stenius gav Eliel Saarinen (som själv var aktieägare) i uppdrag att för Munksnäs och Haga (Backas skattehemman ägdes även av bolaget) utarbeta en gemensam stadsplan, som senare delvis följdes vid dragningen av gatorna och utformningen av Munksnäs centrala kvarter, det s.k. Gamla Munksnäs (8 244 inv. 2009). Detta bildade 1915-46 ett samhälle med sammanträngd befolkning och inkorporerades 1946 jämte Hoplax kommun med huvudstaden, dit spårväg hade dragits från Munksnäs redan 1914.

V. delen av Gamla Munksnäs upptas till stor del av förnäm villabebyggelse, medan dess östliga partier huvudsakligen är bebyggda med flervåningshus. Bland byggnader märks restaurang Fiskartorpet, kyrkan (P. Salomaa, 1953) och en villa som i tjugo år inrymde Alvar Aaltos ateljé, uppförd 1935 enligt ritningar av arkitekten själv. En byggnad för ett pensionat, uppfört 1916-18 enligt ritningar av Eliel Saarinen, tjänstgjorde som kadettskola 1923-39 och inrymde flygvapenstaben 1941-73, varefter Centralen för förvaltningsutveckling (sedan 2002 Haus kehittämiskeskus Oy) flyttade in. Till distriktet hör även några öar (Granö och Lövö) och bosättningsområdena Munkshöjden (fi. Munkkivuori, 4 698 inv. 2009) samt Näshöjden (fi. Niemenmäki, 1 261 inv. 2009) från 1950-talet o. 60-talet samt det nyare Talistranden (fi. Talinranta, 1 175 inv. 2009) vid Storhoplaxviken. I Munkshöjden öppnades 1959 landets första köpcentrum, som upprustades och fredades mot slutet av 1990-talet. Inom bebyggelsen märks dessutom den miljömässigt utsökta s.k. svenskgården, Björneborgsvägen 5 (H. Ekelund, 1958). (P. Nyström, Tolv kapitel om Munksnäs, 1945; K. Hackzell, Rakas vanha Munkkiniemi, 2001)