Wärtsilä Oy Ab, f.d. koncern inom varvs- och mekanisk verkstadsindustri (se även Wärtsilä Oyj Abp). Wärtsilä Oy Ab ledde sitt ursprung från ett sågverk, som grundades 1834 i Värtsilä i Norra Karelen och som industripionjären Nils Ludvig Arppe 1850 ombildade till järnbruk. En ekonomisk kris inom företaget på 1920-talet ledde till att en ny vd, Wilhelm Wahlforss, tillkallades. Inom tio år började en storartad expansion: 1935 förvärvades Maskin- och brobyggnads Ab, som utom verkstäderna i Sörnäs ägde två stora skeppsvarv, Crichton-Vulcan (köpt 1928; Crichton, William) i Åbo och Sandvikens skeppsdocka (köpt 1926) i Hfrs. Under senare delen av 1930-talet köpte Wärtsilä Oy Ab ytterligare Metvikens mekaniska verkstad i Vasa (1936) och Jakobstads mekaniska verkstad i Jakobstad (1937) samt järnbruket Dalsbruk på Kimitoön (1938). På 1940-talet bedrev Wärtsilä Oy Ab skogsindustri i Äänekoski. 1949 köptes porslinsfabriken Arabia och 1980 Oy John Stenberg Ab (mek. verkstad, gr. 1882), båda i Helsingfors.
Fr.o.m. 1970-talet gjordes företagsförvärv även utomlands. 1986 förenades Wärtsilä Oy Ab:s och Valmet Ab:s varv till Wärtsilä meriteollisuus Oy, som i oktober 1989 gick i konkurs under dramatiska former. 1986 hade tillverkningen av pappersmaskiner överlåtits till ett bolag majoritetsägt av Valmet Ab.
1988 bedrev Wärtsilä varvsindustri (44 % av omsättningen) i Helsingfors, Åbo och Perno, tillverkning av stora dieselmotorer (25 %) i Vasa, Sverige och Singapore, låsindustri (8 %, Abloy m.fl.) i Joensuu m.fl. orter samt även utomlands, och tillverkning av sanitetsporslin, övrig keramik samt designglas (19 %) i Hfrs, Ekenäs, Notsjö och Sverige. Koncernomsättningen uppgick detta år till 1 000 milj. i dagens mynt, medan antalet anställda var 15 500. I omsättningen ingick Wärtsiläs 70 % andel av Wärtsilä meriteollisuus Oy. 1991 uppgick Wärtsilä i Metra Oy Ab, nuvarande Wärtsilä Oyj Abp. (L. Gripenberg, Wärtsilä bruk: dess tillkomst och utveckling intill närvarande tid, 1922; Wärtsiläkoncernen Ab, 1949; P. Haavikko, Wärtsilä 1834-1984, 1984) (Gunhard Kock)
Fr.o.m. 1970-talet gjordes företagsförvärv även utomlands. 1986 förenades Wärtsilä Oy Ab:s och Valmet Ab:s varv till Wärtsilä meriteollisuus Oy, som i oktober 1989 gick i konkurs under dramatiska former. 1986 hade tillverkningen av pappersmaskiner överlåtits till ett bolag majoritetsägt av Valmet Ab.
1988 bedrev Wärtsilä varvsindustri (44 % av omsättningen) i Helsingfors, Åbo och Perno, tillverkning av stora dieselmotorer (25 %) i Vasa, Sverige och Singapore, låsindustri (8 %, Abloy m.fl.) i Joensuu m.fl. orter samt även utomlands, och tillverkning av sanitetsporslin, övrig keramik samt designglas (19 %) i Hfrs, Ekenäs, Notsjö och Sverige. Koncernomsättningen uppgick detta år till 1 000 milj. i dagens mynt, medan antalet anställda var 15 500. I omsättningen ingick Wärtsiläs 70 % andel av Wärtsilä meriteollisuus Oy. 1991 uppgick Wärtsilä i Metra Oy Ab, nuvarande Wärtsilä Oyj Abp. (L. Gripenberg, Wärtsilä bruk: dess tillkomst och utveckling intill närvarande tid, 1922; Wärtsiläkoncernen Ab, 1949; P. Haavikko, Wärtsilä 1834-1984, 1984) (Gunhard Kock)