Raseborg



Raseborg, fi. Raasepori, stad i Västnyland, bildades vid ingången av 2009 av städerna Ekenäs och Karis samt Pojo kommun. Areal 2 178 km2, varav 1 144 landareal, antal invånare 28 959 (2011), varav 65,6 % svenskspråkiga.

Raseborg sträcker sig ca fem mil från Bromarv i v. till Lojo sjö och Barösund i ö. Området genomdras från nordost till sydväst av Lojoåsen, en del av Stora Salpausselkä. N. om åsen flyter Svartån, som utmynnar i den fjordliknande Pojoviken. I n. finns även talrika insjöar, medan fågelsjön Läppträsket och den invallade Gennarbyviken hör till de största sötvattenförekomsterna s. om åsen. Terrängen är genomgående småkuperad men högre berg (över 100 m ö.h.) saknas. Kusten kantas av en rikt utbildad skärgård med tusentals öar, kobbar och skär, inom vilken märks bl.a. Hästö Busö och Jussarö, den sistnämnda belägen inom Ekenäs skärgårds nationalpark (gr. 1989, 52 km²). Intill landskapsgränsen i v. ligger en labyrint av uddar, vikar och öar där Skataudden sticker ut som ett finger mot Åboland i n.

Raseborg har två större tätorter, Ekenäs och Karis-Billnäs, samt flera mindre, bl.a. Pojo kyrkby och Svartå. Fritidsbebyggelsen är tät i skärgården och vid insjöarna. Staden är förläggningsort för Nylands brigad, landets enda svenskspråkiga truppförband. Där utkommer dagstidningen Västra Nyland, medan Radio Vega Västnyland (gr. 1947) sänder radioprogram på svenska. Bland sjukvårdsinstitutioner märks Västra Nylands sjukhus och Mjölbolsta, bland läroinrättningar Yrkeshögskolan Novia och yrkesläroanstalten Axxell, vilka båda har verksamhet även på andra håll. Metallindustrin har alltsedan järnbruksepoken inleddes på 1600-t. haft en stark ställning och är idag fortfarande viktigaste industrigren. Svartå bruk och Billnäs arbetar fortfarande, medan Antskog, Fiskars och Åminnefors är nedlagda. Av egendomar kan nämnas Brödtorp, Lindö, Prästkulla, Sällvik och Svartå.

Trakten befolkades under tidigt 1200-tal av svenska kolonister, som stötte på äldre bebyggelse där man talade ett finskt språk. Sedan bosättningen tätnat och de ekonomiska resurserna därmed ökat uppförde både svenska kronan och katolska kyrkan mäktiga byggnadsverk, tidigast Junkarsborg, som på 1370-t. efterträddes av Raseborgs slott. Båda anläggningarna var belägna vid den vattenled som löpte från kusten över Läppträsket genom Lojoåsen till Svartån och vidare upp till det finska inlandet. Under senare delen av 1400-t. byggdes ståtliga gråstenskykor i Tenala och Karis, områdets två äldsta socknar. Från dessa avskildes ett par kapellförsamlingar som på 1860-t. blev självständiga kommuner vid sidan av moderförsamlingarna, nämligen Bromarv och Snappertuna. Samtidigt utbröts Ekenäs landskommun från Ekenäs stad, som hade tillkommit på Gustav Vasas befallning i mitten av 1500-t. Efter uppkomsten av en järnvägskorsning i Karis under 1900-talets första år började stationssamhället växa snabbt och bildade 1930 en köping, vars omgivningar utgjorde Karis landskommun. De två sistnämnda kommunerna, Karis köping och landskommunen, gick åter samman 1969, medan kommunerna Bromarv, Ekenäs landskommun och Snappertuna upplöstes 1977, varvid huvuddelen av deras areal anslöts till Ekenäs och Karis städer. År 1993 förenades även Tenala med Ekenäs, varefter endast tre kommuner (Ekenäs, Karis och Pojo) återstod av de ursprungligen åtta som existerat inom det område som idag bildar Raseborg. Däremot arbetar där sex svenskspråkiga församlingar.


RaseborgAP.jpg

Raseborg. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

Raseborg_stadsvapen.jpg

Vitsipporna i Raseborgs vapen, som trädde i kraft vid ingången av 2009, symboliserar de åtta forna kommuner som utgjorde grunden för staden. Källa: Raseborgs stad.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, kommuner, befolkning, bebyggelse, ytformer, näringsstruktur, bebyggelsehistoria
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 10.05.2012
Uppdaterat 10.05.2012