%BLACK%%BLACK%Träskända%ENDCOLOR%%ENDCOLOR%, egendom i Esbo.
Träskända, fi. Järvenpää, stad i Nyland 35 km n. om Hfrs, Södra Finland region. Areal 38 km2, invånare 38 680 (2010).
Bebyggelsen i T. utbreder sig på de av skogssträngar genomkorsade lerslätterna vid n. änden av Tusby träsk. Stadsbilden i centrum har sedan ingången av 1960-t. undergått en radikal förändring; de gamla trähusen har fått ge vika för modern bebyggelse. Bland byggnader märks kyrkan (E. Elomaa, 1968), stadshuset (J. Pankakoski, 1977), statens kanslihus (M. Hirvonen, 1978), ortodoxa kyrkan (I. Kudrjavzew, 1980) samt kongress- och konserthuset Järvenpää-talo (O. Lipponen/E. Karonen, 1987). I periferin, där villabebyggelsen dominerar, finns flera mindre från centraltätorten avskilda samhällen. T. har goda förbindelser med Hfrs genom sitt läge vid stambanan och riksväg 4/5 (sedan 1973 motorväg fram till T.). Ungefär hälften av ortens yrkesverksamma befolkning har sina arbetsplatser utanför staden inom huvudstadsregionen, men T. har även ett eget, starkt expanderande näringsliv. Störst bland företagen är pappersmaskintillverkaren Metso paper (jfr Maskin- och brobyggnads Ab, (1 330 anst. 2003); bland andra industriella arbetsgivare märks trucktillverkaren Rocla Oyj.
Den förnämsta sevärdheten i staden är Ainola, Jean Sibelius hem 1904-57. Kompositören, vars staty i centrum avtäcktes 1964 (E. Eronen), flydde huvudstaden för friden i T. Vid stränderna av Tusby träsk fanns i början av 1900-t. en blomstrande konstnärskoloni, som bland sina medlemmar utom Sibelius räknade bl.a. Eero Järnefelt och Juhani Aho (jfr Tusby). 1990 fick T. en betydande konstdonation som bestod av verk ur Venny Soldan-Brofeldts produktion. Denna donation kan anses utgöra grunden för stadens konstmuseum, vars egentliga verksamhet inleddes 1992. Under årens lopp har dess samlingar utökats, bl.a. med en donation 1997 bestående av arbeten av Eero Järnefelt.
Bland inrättningar märks det 1951 grundade socialsjukhuset, som ursprungligen var centralanstalt för de statliga alkoholistanstalterna men som idag upprätthålls av A-klinikstiftelsen (135 anst. i T. 2003), missbrukarvård).
Historia. T. är nämnt 1540 och lydde till 1643 under Sibbo, därefter Tusby kapell (bildat sistn. år), vars folkrikaste by T. var på 1800-t. (ca 450 inv. kring seklets mitt). Det nuvarande samhället anlades efter första världskriget på T. gårds marker (ca 4 000 ha i början av 1920-t.), varav en del i samband med gårdens styckning 1924 såldes till tomter för bosättning och industri. Utrymningen av Karelen efter fortsättningskriget gav T. ett kraftigt befolkningstillskott; 1950 tillhörde en tredjedel av ortens invånare den förflyttade befolkningen. T. har därefter särskilt under 1970-t. vuxit snabbt. T. avskildes 1951 från Tusby som köping och blev stad 1967. (Suur- Tuusulan historia, 4 bd, 1975--2000; U. Kervinen, Rakennuskulttuurin ja kulttuurimaiseman tausta ja säilyminen Järvenpäässä, 1988)