Schildts förlags Ab, f.d. bokförlag, gr. 1913 i Borgå av Holger Schildt, som 1917 flyttade förlaget (aktiebolag sedan 1918) till Hfrs i samband med att han inköpte och avvecklade G.W. Edlunds förlag (se Gustaf Wilhelm Edlund). Förlaget övertogs 1931 av ett konsortium under ledning av boktryckaren Eugène Nygrén, vars dotter 1972 sålde det till Svenska folkskolans vänner (SFV). SFV förvärvade 1991 aktiemajoriteten i läromedelsförlaget Editum Ab (gr. 1971 som Ab Svenska läromedel), varvid det nuvarande S. uppstod genom sammanslagning med det äldre förlaget. I samband med detta flyttade S. sin verksamhet till Finno i Esbo, där förlaget verkade fram till 2005, då det etablerade sig i kulturhuset G 18 i Hfrs. S. fusionerades med Söderströms förlag i början av februari 2012 till det nya förlaget Schildts & Söderströms.
S. blev på 1920-t. snabbt det ledande finlandssvenska förlaget, vilket främst berodde på att grundaren (som var systerson till den kände förläggaren Werner Söderström) lyckades knyta ett ytterst representativt författargarde till företaget: Arvid Mörne, Jarl Hemmer, Runar Schildt (förläggarens kusin), Edith Södergran, Hagar Olsson, Bertel Gripenberg m.fl. En stor framgång var på sin tid Sally Salminens roman Katrina. S. började tidigt utge översättningar av finsk skönlitteratur: Johannes Linnankoskis flottarroman Sången om den eldröda blomman i Gripenbergs översättning var Holger Schildts första förlagsobjekt, medan Väinö Linnas Okänd soldat var ett av förlagets dittills lönsammaste. Frans Emil Sillanpää, som erhöll nobelpriset i litteratur 1939, samt Mika Waltari, hörde också till förlagets stora namn.
Förlaget hade fram till sin fusionering en bred utgivning bestående av skönlitteratur, facklitteratur och läromedel. Dess skönlitterära författare, bland vilka Bo Carpelan, Lars Huldén, Tove Jansson och Solveig von Schoultz och bland yngre Robert Åsbacka, är de mest kända namnen, representerade olika genrer från lyrik till barnlitteratur. Inom facklitteraturen hade förlaget publicerat bl.a. det biografiska uppslagsverket Vem och Vad (inleddes 1920; 19:e och sista upplagan 2010), det s.k. deltagarverket om Finlands frihetskrig, historikern Eirik Hornborgs omfångsrika produktion, Mannerheims Minnen I-II (1951-52) och rikssvensken Stig Jägerskiölds (1911-97) monumentala biografi (8 bd, 1964-81) över marskalken, verket Konsten i Finland, Finlands historia 1-4 och Uppslagsverket Finland.
Sedan 1987 utgav S. litteratur även på finska, mestadels översättningar av egna på svenska publicerade arbeten, men i någon mån även finska originalarbeten.
I början av oktober 2011 kungjorde de respektive styrelserna för förlagen Schildts förlags Ab och Söderströms att de nämnda förlagen fusioneras. I november samma år godkände förlagens respektive bolagsstämma fusionen, som förverkligades i början av februari 2012, då Schildts & Söderströms bildades. (O. Mustelin, En förläggare och några av hans författare, 1983; H. Ekberg, Eugène Nygrén och Nygrénska stiftelsen, 1995; Frisinne & kvalitet: ett sekel med Schildts, 2013)
S. blev på 1920-t. snabbt det ledande finlandssvenska förlaget, vilket främst berodde på att grundaren (som var systerson till den kände förläggaren Werner Söderström) lyckades knyta ett ytterst representativt författargarde till företaget: Arvid Mörne, Jarl Hemmer, Runar Schildt (förläggarens kusin), Edith Södergran, Hagar Olsson, Bertel Gripenberg m.fl. En stor framgång var på sin tid Sally Salminens roman Katrina. S. började tidigt utge översättningar av finsk skönlitteratur: Johannes Linnankoskis flottarroman Sången om den eldröda blomman i Gripenbergs översättning var Holger Schildts första förlagsobjekt, medan Väinö Linnas Okänd soldat var ett av förlagets dittills lönsammaste. Frans Emil Sillanpää, som erhöll nobelpriset i litteratur 1939, samt Mika Waltari, hörde också till förlagets stora namn.
Förlaget hade fram till sin fusionering en bred utgivning bestående av skönlitteratur, facklitteratur och läromedel. Dess skönlitterära författare, bland vilka Bo Carpelan, Lars Huldén, Tove Jansson och Solveig von Schoultz och bland yngre Robert Åsbacka, är de mest kända namnen, representerade olika genrer från lyrik till barnlitteratur. Inom facklitteraturen hade förlaget publicerat bl.a. det biografiska uppslagsverket Vem och Vad (inleddes 1920; 19:e och sista upplagan 2010), det s.k. deltagarverket om Finlands frihetskrig, historikern Eirik Hornborgs omfångsrika produktion, Mannerheims Minnen I-II (1951-52) och rikssvensken Stig Jägerskiölds (1911-97) monumentala biografi (8 bd, 1964-81) över marskalken, verket Konsten i Finland, Finlands historia 1-4 och Uppslagsverket Finland.
Sedan 1987 utgav S. litteratur även på finska, mestadels översättningar av egna på svenska publicerade arbeten, men i någon mån även finska originalarbeten.
I början av oktober 2011 kungjorde de respektive styrelserna för förlagen Schildts förlags Ab och Söderströms att de nämnda förlagen fusioneras. I november samma år godkände förlagens respektive bolagsstämma fusionen, som förverkligades i början av februari 2012, då Schildts & Söderströms bildades. (O. Mustelin, En förläggare och några av hans författare, 1983; H. Ekberg, Eugène Nygrén och Nygrénska stiftelsen, 1995; Frisinne & kvalitet: ett sekel med Schildts, 2013)
Schildts förlags Ab. Redan fem år efter grundandet satsade förlaget på en innehållsrik katalog. Omslaget till julkatalogen ovan skapades av Maria Lagorio, (1893-1979) en rysk konstnärinna, som under ryska revolutionen hade flytt till Finland som första anhalt. Edith Södergrans diktsamling Rosenaltaret från 1919 och Catharina Gripenbergs På diabilden är huvudet proppfullt av lycka (1999) representerade lyriken förr och nu, som alltid var viktig i förlagets utgivning. Finlands historia i fyra band var 1990-talets storsatsning på facklitteratur; ett modernt verk över Finlands historia på svenska. Foto: Schildts bildarkiv.